Provar kameran... skitkul huh!? istället kan jag skriva en liten rad med massa oförståelig text. innan jag börjar måste jag bara säga att oförståelig är ett ganska krypplingst ord. om du tar halva ordet och delar det i två, vad får man då? jo 22, ett tal som inte går att dela en gång till. dungrutts brukade alltid säga att man ska försöka ta förhavaren i örat innan en sån grej händer.. men i det här fallet finns inget krydda med.. det är liksom en paradocks där ena händelsen alltid blir felstavad efter det har hänt i den ena världen. hur ska man då kunna veta vilken som hör ihop med vilken? kanske gäller det att inte tänka så mycket och bara acceptera att det är så men varför skulle då dungrutts ha kommit på formeln från början. han måste ju ha något slags underlag när han kom ut med idén.. typ som nån sorts plastskiva så att bläcket inte läcker igenom och lämnar fulla på fläckar på bordet och istället absorberar hela härligheten i en enda stor kalasrulle. visst kan man snitsla på den idén men det är iaf en tanke! hursomhelst tycker jag att det är svårt att veta om det ska vara särskrivet eller inte.. man säger ju det i en följd men jag har egentligen ingen aning om hur det ska vara. fast att sluta tänka på det ger en ganska skön inblick i hur allt kan vara uppbyggt. man kan inte vara breakfast i tre år och sen bara kasta det i en sjö av saftsoda (som är. så. gott!). jag tror att det finns mer än bara saftsoda i denna sjö. sådär så att det börjar koka som i en sån där läskig film av en sån där filmskapare. vad är saftsoda? inte vet jag, inte vet du, men är det nån som bryr sig egentligen? kanske inte. eller kanske inte dungrutts och alla behörare till den skalan men mina egna intuitioner säger att den där formeln ändå glitchar på ett eller annat sätt.. öppna inte ögonen för fler historier, håll dig till den du tycker om att lyssna på. typ bamse. bamse är ju förjäävlans bra asså.. sådär bra att man bara vill äta håning och bli jättestark. fast i den här världen kanske inte det skulle funka så bra... om en sten låg på vägen, inte för fasanens kulgubbe skulle man slufsa i sig en burk håning och bli jättestark, nej man skulle nog må jäättedåligt av den där burken med håning. men varför slukar man då den kan man undra? troligtvis för att en innehåller den där unsen saftsoda man så mycket begär.. det där förrådet som bara fylls på och på och på och tom lite under. och även om man den där håningen kanske paralyserar alla hårstrån på kroppen så känns det som om den ska vara där. bamse är ingen legend, hand är en gud. och visst är väl det underbart att det är så! för jag tänker inte ställa upp på att hälla ut ännu ett kärl saftsoda innan soppan e klar. och det tänker inte bamse heller. fast så var det ju det här med dungrutts. han har fortfarande ingen glasskula i fickan. men nu tycker jag att vi alla ska samlas i en skara banan skala banan (8) skala banal (8)

Annons

The photo has no tags

loveology Thu 1 May 2008 22:17

skala banal. jajomänvisst. ..,konkretiteten är massiv!

lavapuff Thu 1 May 2008 22:18

den är Alltid närmare än man tror.. eller längre bort. såklart!

2 comments on this photo

June 2009