Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
2002-2003 var jag lätt sluskig, baskerjägare och sprang runt och pekade med hela handen. Ioförsig pekar jag med hela handen rätt ofta nu också.
Vissa människor är helt enkelt bara lite tuffare än andra.
Såhär uttråkad var jag stora delar av värnplikten.
Oj! hittade en två år gammal öldrickarbild på mig. Var efter en rektur till Stråssa, inför lajvet Ingenmansland.
Pang-pang, fan.
Ett sånthär pryder numera antingen min aks74u eller min aks74.
Klippte mig idag. Plz ingore färgresterna.
Såhär vagt förvirrade var jag och Sally på midsommar.
Älgar härstammar från förrymda tamhundar. Därför kommer de ofta in till städerna och letar igenom soporna, pissar i blomrabatter och super sig fulla med din dotter.
i skogen (okej, längs vägen eftersom vi gick av bussen 3km för tidigt.) hittade vi nåt gammalt förråd av nåt slag.
Vi gick bergslagsledens etapp 7. Såhär excited var hannu.
hittade ett gammalt tåg längs en nerlagd järnväg.
Tåget var rostigt och ingen restaurantvagn hittade vi
Efter lång vandring hittade vi faktiskt själva bergslagsleden och slog in på den istället för detdär jävla spåret.
Mycket bäckar avr det, till min förtjusning och hannus skepsis.
hannu kände plötsligt en vind ifrån öst, där hans fädernesland ligger och kände sig stolt.
Mången spång, bäck och fawkin våtmark senare kom vi fram till Gamla Pershyttan och hittade denna mystiska port vid Digerbergets fot.
Hannu sa: "Johan, ta en såndär äventyrsbild, så kanske folk tror att vi har klättrat i berg och shizzle".
Pga frickin översvämning så övergav vi en bit av Bergslagsleden en stund. Detta är för övrigt den enda biten asfalt på ca en halvmils omkrets. Fuck knows vad den gör mitt ute i ingenstans. Mi
Efter öl, middag och en natts stärkande sömn i mina pärosn sommarstugas gästrum så gav vi oss ut för att avsluta vår vandring. Mot Nora and fame!
Först hittade vi en häst som envetet stod och sturrade rakt in i en dörr.
betongruiner är också the shizzle att hitta ute i skogen. En del av välfärdsprogrammet, sa jag. Kvarlämning av Napoleons fälttåg, sa hannu.
Lång vandring senare, så närmade vi oss Nora.
Äntligen Nora, vår vandrings mål!
En räkmacka på Strandserveringen senare, så upptäckte vi att busshelvetet till Örebro skulle dröja en timma till till. Detta och regn drev oss till kafé Da Capo och Johan Wanloos odödliga frå