Monday 17 January 2011 photo 1/1
|
Att se dig såhär, skär i mig. Ena stunden finns bara tomhet i dina ögon, och andra stunden ser man din ensamhet o rädsla. Du är inte du, och jag vill mer än med hela mitt hjärta, ha dig tillbaka! Gamla dig, riktiga dig. Utan din hjälp, fungerar inte heller min hjälp. Eller någon annans hjälp. Mina känslor och tankar är obeskrivliga. Jag försöker här o nu, men jag finner inte dom rätta orden för att beskriva hur det känns i mig. Ingen kan nånsin förstå hur det känns att se en så nära, såhär. På det här sättet, platsen. Hur många som hellst kan säga att dom förstår och kan tänka sig hur det är, men aldrig att en annan som inte sett detsamma som jag sett eller hört detsamma som jag hört, kan förstå. Det är omöjligt. Men jag finns alltid för dig, vi finns alltid för dig, och allt kommer att bli bra. Så småningom. Det blir bra....du vet vart jag finns,bara höra av dig jag ställer mer än gärna upp,och jag tror på dig,men grejen är, du måste tro på dig själv..
Annons