May
Friday 2 January 2009 photo 1/9
|
jag kände livet börja svika
kände vänner dom försvinner,
det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar mot vinden
för, ingenting finns kvar å inget finns här
vet att folk då skulle skratta om jag ramlar ner å dör här.
den dagen den kommer
ja, var så säker då, jag greppar min pistol
och jag skjuter under käken
men, försöker se fram imot min morgondag
jag vet om det finns många som kämpar här precis som jag
snart är det dags att säga hej då för alltid
jag tänker kämpa vidare å skapa mej en framtid
för fanns mamma här ? Nej aldrig
jag berättar aldrig nått för du skada mej för allting
du förstör mej totalt, nu blir det ditt problem
du är rädd att jag ska kunna stå på egna ben
med historik å allting som händer just nu
tills sist får du problem å din dotter fixar avslut
jag tänker ofta, å jämför mej med andra
när vi var små, jag satt å kolla på
när du lekte med din pappa
jag minns många gånger då jag sprang ifrån mitt hem
försökte gömma mej för att inte bli slagen
men, jag hade ingenstans att bo ingenstans att vara
jag gjorde allting för att inte finnas kvar här
men jag ska inte klaga det finns dom som har det värre
men djupt inne i min själ finns det nått som inte stämmer
för jag, fick inte kärleken som jag behövde
inte trygghet å tog aldrig dagen som den kom
jag hade bara tur om jag kunde somna om
för allt som händer runt omkring å allting här hemma.
förlåt för dom problem jag gett er.
kände vänner dom försvinner,
det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar mot vinden
för, ingenting finns kvar å inget finns här
vet att folk då skulle skratta om jag ramlar ner å dör här.
den dagen den kommer
ja, var så säker då, jag greppar min pistol
och jag skjuter under käken
men, försöker se fram imot min morgondag
jag vet om det finns många som kämpar här precis som jag
snart är det dags att säga hej då för alltid
jag tänker kämpa vidare å skapa mej en framtid
för fanns mamma här ? Nej aldrig
jag berättar aldrig nått för du skada mej för allting
du förstör mej totalt, nu blir det ditt problem
du är rädd att jag ska kunna stå på egna ben
med historik å allting som händer just nu
tills sist får du problem å din dotter fixar avslut
jag tänker ofta, å jämför mej med andra
när vi var små, jag satt å kolla på
när du lekte med din pappa
jag minns många gånger då jag sprang ifrån mitt hem
försökte gömma mej för att inte bli slagen
men, jag hade ingenstans att bo ingenstans att vara
jag gjorde allting för att inte finnas kvar här
men jag ska inte klaga det finns dom som har det värre
men djupt inne i min själ finns det nått som inte stämmer
för jag, fick inte kärleken som jag behövde
inte trygghet å tog aldrig dagen som den kom
jag hade bara tur om jag kunde somna om
för allt som händer runt omkring å allting här hemma.
förlåt för dom problem jag gett er.
Visa toppen
Show footer