June 2009
Om någon hittar hit... I höstas ville jag att det här året skulle gå så fort som möjligt så jag fick komma härifrån. Nu sitter jag här och undrar vart tiden tog vägen. Tio år av mitt liv
Kul att se alla så finklädda och fixade. Det annat än en måndagmorgon i januari då i alla fall jag inte ser allt för vacker ut...
Sen brast det totalt vid stipendieutdelningen. Matte och svenska, trodde jag aldrig. En glad överraskning alltså, fast jag egentligen var ledsen. Blandade känslor helt enkelt...
Egentligen vet ni redan allt jag vill säga efter mitt tal igår, men ett par sista rader ska ni ändå få. Jag tycker så mycket om er och kommer sakna er förskräckligt. Ni har föralltid en speci