Sunday 1 February 2009 photo 1/1
|
Att födas. Man kan inte protestera Och inte har man kunnat förutspå Man skriker högt, men ingen tycks förstå Det känns som om man skulle explodera Man vet att detta inte får fallera Där är en pojke man har lust att slå Men vänta, vad är det som krånglar så? Ens kropp, ens minne allt tycks haverera Kan någon enda människa förklara! Men allt man kan få fram nu är ett skrik Det är ens öde, att man dömts att vara Man får en filt. Man tuggar på en flik Man äger varken vilja eller snara Man tvingas hålla ut tills man blir lik
Annons