man ska aldrig säga aldrig...

Jag trodde jag aldrig skulle få känna känslan igen. Aldrig någonsin. Men nu har jag dig tillbaka där du ska vara plaserad, nu och föralltid. Du ska inte vara mer än så. Jag skulle juh aldrig förlåta. Men vad gör jag, jo jag gråter en skvätt, fast jag ödslar salt. Men jag trodde det juh aldrig skulle hända så hur skulle jag reagera ?

Som jag skrev förut:

Känslorna kom i attack...

Det kommer dom alltid när det gäller dig. 

Nu fattar jag inte att det har hänt. Jag blir bara glad. en lycklig tjej är jag :´) 

Du fattas inte längre i mitt hjärta, det har du alltid gjort. Men inte längre. Jag ville egentligen inte att jag skulle förlåta. Det du gjorde det sved, det svider fortfarande. . . 

Men såret kanske läker, det får jag se. Men just nu är jag bara så glad att du gjorde det. Men bara att du finns gör mig glad. Men det är det att om du skulle svika mig på något sätt igen. Då skulle jag bryta ihop. Jag skulle göra som jag gjorde förut. Jag skulle begrava mig...långt inne i mig själv. 

Men nu ska jag inte göra det. Jag vill inte dit ner iaf, jag har varit där för länge pga dig. Men det kanske var det jag behövde. 

Jag ska se till att det inte blir så, men med din hjälp. Tack för att du fick mig att öppna ögonen.

Jag tror jag behövde det.

Japp jag älskar dig fortfarande, men inte på det sättet. Men bara en liten del av mitt hjärta har dig, det får förbli så. 

Man ska aldrig ångra något som fått än att le.

Du som fick mig att le flera gånger, jag borde vara skyldig dig allt. Du fick mig att skina som en sol, solen som strålade från dig.  

Och jag ljuger om jag säger att jag ångrar allt.♥