December
Monday 24 August 2009 photo 1/1
|
vardagen är igång, med jobb, skola och dagis... med blandade känslor!
idag har jag varit ledig, alltså var figge också det såklart. detta för mig in på en sak jag funderat på ett tag.. när jag har lämnat figge på morgonen tänker jag på hur många timmar det är kvar tills vi får ses igen. väl på jobbet så tittar jag på klockan då och då och tänker "undra vad han gör just nu?". när så klockan har blivit 15:30, och det är dags för mig att hämta honom (om jag nu inte längtat så mycket så jag hoppat över rasten så jag kan sluta redan kl 15), så cyklar jag som en komplett idiot till dagis för att kunna komma fram snabbare. mitt förnuft säger mig att jag kanske bara vinner 30 sekunder i förhållande till om jag skulle cyklat i normal takt, men ändå gör jag det, för jag längtar så mycket. när han får syn på mig, släpper han allt och flämtar "mah-mah-mah!" och springer till mig, kastar sig runt min hals.. och, ja.. behöver jag ens berätta att mitt mammahjärta fullkomligt spricker av kärlek? först nu kan jag känna mig hel och fullständig, när vi återförenats. order is restored!
visst, jag ÄLSKAR mitt jobb (som pedagog/assistent på en förskola) men jag anser inte att det är helt eftersträvansvärt (för att inte att använda något annat ord..) att lämna bort sina barn när de är under 2. jag tycker bara inte det. kalla det dubbelmoral om ni vill.. poängen i kråksången var i alla fall detta med att lämna bort sina barn till dagis mer än det är nödvändigt.. självklart är de allra flesta i min sits, man MÅSTE utnyttja någon form av barnomsorg för att ens föräldrapenning helt enkelt är slut. men hur kan det vara försvarbart att göra som en del gör- gå och shoppa, fika, träna, eller annat, för att få egentid? när man har barnet på dagis? det är ju för fan ens arbetstid/studietid plus restid som avgör hur stort tillsynsbehovet är. kan någon förklara för mig, för jag ser inte anledningen till beteendet? är jag en jobbig, klängig hönsig AP-morsa för att jag vill umgås med mitt barn så mycket som möjligt? för att jag anser att han har det bäst hemma med sina föräldrar? andra mammor (och jag säger mammor, för karlar må vara jobbiga men de är i alla fall inte intresserade av att implantera dåligt samvete i kvinnosläktet, det sköter vi kvinnor så bra själva) kanske tycker att jag anser mig vara förmer än dem i och med min åsikt.. so be it. jag bryr mig faktiskt inte ett skit. och det kvittar om jag så har hittat jordens bästa dagis, för det är inte det som är grejen. jag blir bara så undrande till hur vissa människor tänker.
(och jag veeeet att det heter förskola och inte dagis. jag är bara inte bekväm med ordet.)
samtidigt tror jag att barnen gillar det och behöver aktiveras så pass men att gå och släpa räknas inte som att man behöver tillsynsbehov av sitt barn? dock var det rätt skönt att skolka idag och fika med dig medan Adora var på dagis :D
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/linda840317/403913457/
Visa toppen
Show footer