August
Saturday 20 March 2010 photo 1/1
|
Världens vackraste Ronja.
___________________________________________
Idag tror jag att jag varit med om världens underbaraste ridtur! Jag och Baby red ut tillsammans med Lotta och Shami, och bara det var supercoolt! De är så lika så det är inte sant, mor och dotter. Samma missnöjda släng med huvudet när de tycker det går för sakta, samma iver och driv i steget, samma självsäkerhet och oräddhet... Lilla Grisen är verkligen sin mors dotter!
Till en början var Bebis på bushumör, och försökte smygtrava hela tden, hoppade över snövallar och bråkade så fort jag försökte bromsa. Så fort mamma Shami kom mer än tre meter före skulle vi promt springa ikapp, och gärna förbi också, för den delen. Enligt Baby själv var det rent fruktansvärt synd om henne när hon inte fick springa som hon ville.
När vi sedan pulsat i en massa snö och blivit lite trötta slappnde madame av riktigt fint och började frusta och nosa i snön som hon brukar, och nöjde sig med att lugnt trava ikapp Shami, istället för att rusa som förut. Sen, när vi kom ut på galoppvägen bestämde vi oss för att ta en annan väg, så att Shami skulle få galoppera ordentligt, men det gick inte alls för sig, tyckte Baby. Så vi fick helt enkelt följa efter Shami, som vid det här laget var utom synhåll, och för första gången föll Grisen lungt och fint in i en balanserad och avslappnad galopp, utan att bocka en enda gång. Det var bara så himla häftigt att känna att det faktiskt går att rida min lilla Bebis på det sättet - Lugnt och sansat, med massa bjudning men ändå avslappnat, ute i skogen, vid tre års ålder.
Det verkar som att min lilla fölunge håller på att växa upp och bli stor...
___________________________________________
Idag tror jag att jag varit med om världens underbaraste ridtur! Jag och Baby red ut tillsammans med Lotta och Shami, och bara det var supercoolt! De är så lika så det är inte sant, mor och dotter. Samma missnöjda släng med huvudet när de tycker det går för sakta, samma iver och driv i steget, samma självsäkerhet och oräddhet... Lilla Grisen är verkligen sin mors dotter!
Till en början var Bebis på bushumör, och försökte smygtrava hela tden, hoppade över snövallar och bråkade så fort jag försökte bromsa. Så fort mamma Shami kom mer än tre meter före skulle vi promt springa ikapp, och gärna förbi också, för den delen. Enligt Baby själv var det rent fruktansvärt synd om henne när hon inte fick springa som hon ville.
När vi sedan pulsat i en massa snö och blivit lite trötta slappnde madame av riktigt fint och började frusta och nosa i snön som hon brukar, och nöjde sig med att lugnt trava ikapp Shami, istället för att rusa som förut. Sen, när vi kom ut på galoppvägen bestämde vi oss för att ta en annan väg, så att Shami skulle få galoppera ordentligt, men det gick inte alls för sig, tyckte Baby. Så vi fick helt enkelt följa efter Shami, som vid det här laget var utom synhåll, och för första gången föll Grisen lungt och fint in i en balanserad och avslappnad galopp, utan att bocka en enda gång. Det var bara så himla häftigt att känna att det faktiskt går att rida min lilla Bebis på det sättet - Lugnt och sansat, med massa bjudning men ändå avslappnat, ute i skogen, vid tre års ålder.
Det verkar som att min lilla fölunge håller på att växa upp och bli stor...
Comment the photo
Och du är din mors dotter >:D
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lindaevers/448839434/
Visa toppen
Show footer