May
Thursday 7 January 2010 photo 1/1
|
bättre sent än aldrig.
2009.
Började med både med och motgångar.
Inget av ovanstående som jag tänker ta upp, av olika anledningar, en stor orsak är helt enkelt att mitt humör är alldeles för bra just nu för att förstöras med mindre bra minnen. :)
Livet rullade på mitt i ingenstans, Löttorp, Åkerboskolan. Själv så gjorde jag inte mycket annat än o längtade till sommaren och det "nya livet" i Kalmar. Egentligen så är de mesta ganska suddigt, nästan som att jag jobbat hårt med att glömma allt, det har jag säkert gjort också, omedvetet dock.. Men jag önskar bara att jag tagit vara på de absolut sista veckorna med klassen lite bättre. 9b, mitt 9b.. Ni vet vad ni betyder för mig, jag har sagt det förr, jag tänker inte tjata mer om detta, ni var bäst. Jag trodde aldrig att en klass skulle kunna mäta sig med mitt 9b. Inte förrän jag kom in till Kalmar och helt plötsligt gick i MP09B.
Första skoldagen.
Jag hade kommit hem från Skövde kvällen innan. Så jag hade verken ork eller tid till att oroa mig. Trodde jag. Jag gick upp onödigt tidigt för att välja kläder, vilket i vanliga fall tar lång tid för mig, jag trodde omöjligt att det kunde ta längre tid än vad det brukar, ACK så fel jag hade. Jag, Petra och Karin hade bestämt att vi skulle träffas hos mig innan vi, tillsammans, skulle cykla till skolan, och uppropet. Om vi var glada att det var i hörsalen, den enda salen vi hittade till. Ibland har man tur. Jag kommer ihåg hur blond jag var den första dagen, tror jag glömde bort i vilken ordning bokstäverna kommer i alfabetet. Ja, jag trodde att jag skulle hamna i MP09C, C! Men när det ropade upp Linda Grandin så blev glädjen stor. Jag, Petra och Karin kom i samma klass. Efter uppropet så gick vi till C201.. Väl där så fick man ju sina uppfattningar om alla. Jag trodde inte att jag skulle passa in med någon.. Jag var rädd. Patetiskt när man tänker på det så här i efterhand. Min klass underbar. Kagg är bäst. Jag har träffat så mycket människor det här halvåret. Så mycket underbara människor. Allt är så jävla bra.
Jag har lämnat allt dåligt bakom mig, alla minnen, allting. Jag har ett underbart "nytt liv" i Kalmar. Ingen kan någonsin ta det ifrån mig. 2010, jag ska inte säga att det ska bli "mitt" år, för utan alla underbara människor så kommer det inte bli något alls, nej, 2010 ska bli vårt år.
Började med både med och motgångar.
Inget av ovanstående som jag tänker ta upp, av olika anledningar, en stor orsak är helt enkelt att mitt humör är alldeles för bra just nu för att förstöras med mindre bra minnen. :)
Livet rullade på mitt i ingenstans, Löttorp, Åkerboskolan. Själv så gjorde jag inte mycket annat än o längtade till sommaren och det "nya livet" i Kalmar. Egentligen så är de mesta ganska suddigt, nästan som att jag jobbat hårt med att glömma allt, det har jag säkert gjort också, omedvetet dock.. Men jag önskar bara att jag tagit vara på de absolut sista veckorna med klassen lite bättre. 9b, mitt 9b.. Ni vet vad ni betyder för mig, jag har sagt det förr, jag tänker inte tjata mer om detta, ni var bäst. Jag trodde aldrig att en klass skulle kunna mäta sig med mitt 9b. Inte förrän jag kom in till Kalmar och helt plötsligt gick i MP09B.
Första skoldagen.
Jag hade kommit hem från Skövde kvällen innan. Så jag hade verken ork eller tid till att oroa mig. Trodde jag. Jag gick upp onödigt tidigt för att välja kläder, vilket i vanliga fall tar lång tid för mig, jag trodde omöjligt att det kunde ta längre tid än vad det brukar, ACK så fel jag hade. Jag, Petra och Karin hade bestämt att vi skulle träffas hos mig innan vi, tillsammans, skulle cykla till skolan, och uppropet. Om vi var glada att det var i hörsalen, den enda salen vi hittade till. Ibland har man tur. Jag kommer ihåg hur blond jag var den första dagen, tror jag glömde bort i vilken ordning bokstäverna kommer i alfabetet. Ja, jag trodde att jag skulle hamna i MP09C, C! Men när det ropade upp Linda Grandin så blev glädjen stor. Jag, Petra och Karin kom i samma klass. Efter uppropet så gick vi till C201.. Väl där så fick man ju sina uppfattningar om alla. Jag trodde inte att jag skulle passa in med någon.. Jag var rädd. Patetiskt när man tänker på det så här i efterhand. Min klass underbar. Kagg är bäst. Jag har träffat så mycket människor det här halvåret. Så mycket underbara människor. Allt är så jävla bra.
Jag har lämnat allt dåligt bakom mig, alla minnen, allting. Jag har ett underbart "nytt liv" i Kalmar. Ingen kan någonsin ta det ifrån mig. 2010, jag ska inte säga att det ska bli "mitt" år, för utan alla underbara människor så kommer det inte bli något alls, nej, 2010 ska bli vårt år.
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lindagrandin/436014466/
Visa toppen
Show footer