Thursday 11 September 2008 photo 281/315
|
Kan man klara en förlust - med hjärtat som insats?Som om hjärtat slutat slå,
våra blickar möttes.
Som om det bara var vi två <3
Hur vet man när det är dags att ta nästa steg, eller det så kallade "första steget" som alla (även jag) fruktar så mycket. Hur vet man om det är värt att göra det, eller om man borde låta bli?
Hur vet man om det hjärtat säger är dte rätta, och hur gör man för att få någon att förstå att man inte gör annat än tänker på den, utan att skrika det rakt ut?
Hur vetm om man ens har en yttepytte liten möjlighet att få den respons man vill åt?
Hur vet man om det den andras ögon säger är sant och inte något som riktas till fler än en själv?
Hur vet man när det är dags att ta saken i sina egna händer och chansa?
Hur vet man om man ska våga?
Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig för, vad jag känner, vad jag ska göra, vad han känner, vad han tänker göra. Jag vet ingenting just nu, är helt galet förvirrad. Allt jag vet är att jag inte kan låta bli att släppa fram tankarna. Tankarna om hur det skulle vara att ha hans armar runt sig, hans ögon glittrande mot ens egna, hans röst så nära det går och hans leende riktat mog mig, så ofta som möjligt. Hur det skulle vara att få höra honom säga att han gillar mig, att få veta att jag inte är ensam om det jag känner.
Att han känner som jag tror att jag gör. Att han vill.
Men hur vet man när man ska satsa? Hur vet man så man inte är för tidig, för på, men inte heller för sen, och missar chansen. Hur vet man vad man ska göra?
Jag har aldrig i mitt liv kännt att jag tappat talfärmågan, aldrig nånsin. förrän nu. Så fort jag ser honom blir jag torr i halsen, tungan fastnar på tänderna och jag får panikkänslor i hjärtat & magen. Jag har ingen aning om vad jag ska säga. Och dte är något jag aldrig varit med om förut. Alla kä'nner mig som världens pratkvarn, men nu blir dte helt tomt i huvudet och altt jag gör är att ge honom ett blygt "hej" och sen vända bort blicken.
Det funkar inte, jag vill stirra på honom konstant, se varenda rörelse han gör, se vartenda ansiktsuttryck. Höra vartenda ord han säger. Se honom le, se hur han är. Men jag vågar inte, av rädsla att han ska se att jag tittar, och undra vad fan jag sysslar med.
Jag kanske borde göra som en klok person en gång sa till mig. Han heter Alexander Schöld, och han sa:
"Våga förlora - det vinner man en massa på."
Ska jag våga förlora, med mitt hjärta som insats?
Så mitt hjärta,
lyssna på mig.
Jag vill vara med dig.
Om det var du & jag,
det skulle göra mig lycklig <3
Annons
Anonymous
Thu 11 Sep 2008 18:54
Helt ärligt Linda. det låter som du är kär jag tycker du ska satsa ! som alex sa det är sant... men han var den sista person det skulle komma ifrån.. lycka till !
Anonymous
Thu 11 Sep 2008 17:41
men åh, fråga inte mej om sånt, i'm worthless när de gäller sånt här, men du har mitt stöd, vilket val du än gör :) <3
Enlitenhanna
Thu 11 Sep 2008 17:33
Jaa, alltså.
Frågar du mig vad JAG hade gjort, så hade jag sagt att jag inte skulle säga något. Men frågar du mig vad jag tycker att DU ska göra, så tycker jag att du ska go for it! Verkligen, älskling <33
Frågar du mig vad JAG hade gjort, så hade jag sagt att jag inte skulle säga något. Men frågar du mig vad jag tycker att DU ska göra, så tycker jag att du ska go for it! Verkligen, älskling <33
Lindisen91
Thu 11 Sep 2008 17:34
Verkligen? Kanske dte finns en yttepytteliten chans att han kanske vill ha mig? :)
7 comments on this photo