Thursday 11 December 2008 photo 2/2
|
Såhär såg vårt kära, utmobbade bord ut. Vi kom fram till att bordsplaceraren i visst mått inte föredrar att umgås med oss, i fina ord uttryckta. Rebecca och andra höll fina tal och det delades ut den ena utnämningen efter den andra. Fredrik kammade hem storvinsten som årets poser och William blev årets klippa(handtag). Olga och jag bytte bord i tid för efterrätten och spenderade resten av middagen mellan dessa två pristagare som var mer än glada i hatten.
Häftigt nog hade min röst tagit ett eget pris. Han hade nämligen bestämt att under kvällens gång förvandla sig till en mansröst, med lika bullrandra stämma som en som druckit whisky istället för vatten genom livet. Vid slutet virrade alla vidare till utelivet men jag, rösten och min vildvuxna vän febern tog en taxi hem. Tillsammans yrade vi i över fyrtio grader natten igenom med två duntäcken och en frossa som senare blev till kramp och tankar kring döden närmade sig.
Häftigt nog hade min röst tagit ett eget pris. Han hade nämligen bestämt att under kvällens gång förvandla sig till en mansröst, med lika bullrandra stämma som en som druckit whisky istället för vatten genom livet. Vid slutet virrade alla vidare till utelivet men jag, rösten och min vildvuxna vän febern tog en taxi hem. Tillsammans yrade vi i över fyrtio grader natten igenom med två duntäcken och en frossa som senare blev till kramp och tankar kring döden närmade sig.