27 December 2008
fy fan
det skulle gå att minnas den här dagen som en trevlig dag. vi promenerade. byggde färdigt sockerhuset. mös. men samtigt händer det andra saker på jorden, och jag ber om ursäkt om detta låter magstarkt. men oavsett hur lättläst eller komplext man försöker formulera det, så fylls jag av vämjelse så fort bilderna dyker upp på teven:
i palestina bor ett folk som är förföljda och förtryckta i sitt eget land. det är därför att ett annat folk flyttat in där. de kallar sig israelerna. de säger att de egentligen var där först, så palestinierna får faktiskt flytta sig. då blir det bråk, såklart.
sedan blir det val i palestina. då väljer palestinierna ett parti som det inte egentligen fick välja: hamas. därför stänger israel inne alla som bor i gaza. man får inte komma ut. då skjuter hamas raketer på isralerna. då anfaller israelerna hela gaza med flygplan, och eftersom alla där är innestängda finns det ingenstans att fly. en massa folk dog idag. det är svårt att glädjas av en prommenad och ett sockerhus. fy fan.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=554&a=868015
det här taket. det var ett helvete att räkna ut formen på. huset är liksom lite flygelartat format, så det har liksom 2 taknockar, som ett T. vi fick plocka upp högstad
direkt på morgonen fortsatte vi limma. jag tänker nämligen att visiten i föräldrahemmat bör börja sjunga på refrängen nu, och jag vill inte åka uta
det blir härligt att bli pappa, tänker jag. då kan man sitta inne med sina barn och bygga saker. man känner sig fin när man har lim på fingarna och färg på b
morsan ville ta en sedvanlig timeout-promenad. linnea sa ja åt mig. typiskt. vi började gå uppåt berget, där botia-banan slutligen lär ska gå.
jag tog en bild av linnea, fast det var ändå morsan som fick fokus. jag tyckte att det blev fint, men ingen annan tyckes se det fina så den är nog ganska ful
för att ta sig över ett passage tvingades vi gå på en tågbro. "det var roligt", sa linnea. "ja ja", sa jag. man blir så konstigt medgörlig den här tiden p&a
mitt på bron fotade jag skogen. ovanför topparna ser man drömme. tur för dig att jag har så bra zoom, annars hade du kanske inte sett det. ------------->
----------> ja du hittade hit. här är drömme. byn har kanske 90 invånare. medelåldern är kanske 65, säger farsan (men han medger att han kan ha fel, så l&
jag stod och såg på mina föräldrar och linnea. sedan slog det mig att linnea var på promenad med sina svärföräldrar; att det var 2 generationers tråkm&
linnea balaserade på rälsen, men den var ganska isiig och hal. då såg jag att drömme har en tåg-kod på samma sätt som arlanda har flygkod ARN. vi är t
jag såg ett träd som längtade till våren. jag vet, för jag frågade: "hur är det fatt" hade jag sagt. "ska du inte säga nåt lustigt om hur det häng
på vägen tillbaka gick vi till bygymmet. vi kände oss liksom marinerade i julflott, som om hela själen är täckt med ischoklad. gymmet hade emellertid inte haft så
jag fann en stol och två hantlar, så jag lyfte lite. det var spännande att ha en tjej som tittar på när man lyfter. man verkligen ber om att det ska gå bra.
vi lyssnade på radio rix. det kändes mycket torftigt. dessutom är det anskrämligt; vilken smörja man hör där. nåt disco-offer hade gjort en cover av lou reeds
solen sken lite småfint utanför gymmet. jag tog ett foto, så instiktivt som man gör såfort solen solen är lite fin. hur många solkiga solnedgångar tå
fåglarna satt i ett träd. om inte maten just blev färdig, skulle jag säkert kunna skriva något fyndigare här.
Direct link:
http://dayviews.com/linusjonatan/2008/12/27/