April
29 December 2008
dagen spriten tog slut.
det här var dagen då farsans sprit hade sinat. det var dax att åka hem. kvällen innan var vi på en ungdomsgård för att höra på musik. det lyckades vi bra med. bilderna hamnade på den här dagen, eftersom jag inte ids byta.nu är jag i umeå. här trivs jag.
på kvällen åkte vi till sliperiet för att se några band spela. det var en julfest. linnea och jag drog upp snittåldern med ungefär ett decennium. den första
jag skruvade med mina m-inställningar. plötsligt tog jag ett fint foto.
det är underligt och intressant vilket språk man väljer för att kommunicera med unga människor. jag undrar hur samma skylt hade fungerat vid dansmaran vid folkets park.
hej kiddo. din pappa vet vilka hemsidor du besöker.
wasn't gonna
gick in på skithuset för att ha ett litet moses-snack med gud. det är skenet av hans stjärt man ser i övre bildkant.
det är 35 g socker i en läsk. jag har tänkt mycket på socker alltsedan det där huset kom till.
vi lyssnade på ett helt vrickat band där sångaren såg ut som en djungelpadda. han hade också bra kläm i rösten. och de andra bandmedlemmarna såg också
jag spelade lite boll med linnea. jag vann. jag vinner alltid.
sedan lyssnade jag på ett tredje band. en man stod upp och skrålade med avgrundernas brådmognaste stämma. på golvet satt en flicka och liksom tjöt ikapp med honom. de
sedan blev det dax för min bror att spela. cykelmannen och hans vänner. de spelade en bra cover av en låt jag glömt namnet på och av en grupp jag inte kan stava till.
"my father is a motherfucker"
när jag vaknade hoppade jag på en buss tillbaka mot umeå. jag hade med mig min fru och min kamera - de enda 2 sakerna man verkligen aldrig får glömma hemma.
det här särskrivna pissbolaget skulle jag gärna outa. bussbiljetten övik-umeå för en student kostar mer än att köra dubbla sträckan - själv i e
tillslut kom jag fram till umeå. jag fotade tågstationen från bussfönstret. tanten bredvid såg på mig med anti-turisitisk avsky.
sedan fortsatte färden mot sjukhuset. det var svårt att fota ut, för en benig man i rullstol satt hela tiden och knackade på min arm. väldigt störande. jag vet inte vad
vi hoppade av vid norrlands universitetssjukhus. det är tack vare den platsen universitetet har så många bra vårdutbildningar. man kan nog bli allt här, om man är svag
lika som bär?
Direct link:
http://dayviews.com/linusjonatan/2008/12/29/
Visa toppen
Show footer