Hennes närvaro gör mitt innersta glad, Jag känner en tjej, Hon är den där sorten som finns för alla. Dem som öppnar sej för henne dem hjälper hon men hon delar aldrig sitt innersta, det som hon går o bär på, för det är bara hennes, det ska ingen annan behöva veta. Hennes hjärta, hennes nyckel. Den vaktar hon så att bara hon har originalet. För varför ska alla andra veta. Hon är den där typen som ibland aldrig vet vad hon vill men i själva verket alltid vet vad hon vill. Men säger det inte, för varför skulle hon? Hennes drömmar, ingen annans. Att ha henne i närheten gör en glad för man pumpas upp av gamla minnen. De som man egentligen redan har förträngt men de betyder så mycket så dem finns där, redo att berättas och skrattas åt. Tillsammans, för man måste vara två. Det är det som är det viktigaste. För även om man har som tråkigast så har man som roligast med henne. Vet inte varför, det bara funkar så. Hennes sinne för livet är guld värd. Men i hennes tankar vet man aldrig. Man vet egentligen inte riktigt vad hon vill för hon är så hemlighetsfull. Det gör så att man missförstår och missförtror henne. Inte av hathet utan av nyfikenhet. Varför berättar hon inte sitt hjärtas hemligheter? Varför vill hon inte att man hjälper? Min fråga till henne. Svara om du vill men varför skulle hon? Längtar tillbaka, till tiden då vårtvänskapsbandet var som starkas. Vi gjorde allt, tyckte jämt samma, men av slumpen. Kändes skönt, du fanns alltid där.Du betydde allt och gör fortfarande, inte precis allt men en stor del av allt. Mycket annat har kommit i mellan vänner, skola och fritid. Vi går skilda väger, men fortfarande på samma stig. Redo att utforska världen och uppfylla våra drömmar. .Malou Larsson 3 december, 2006

Annons

The photo has no tags

malousan Thu 13 Mar 2008 21:51

hihi oj, var rörd jag bli tillock med

liviaj Thu 13 Mar 2008 21:52

haha ja du malou, jag läser den så fort jag blir depp ! :) pigg som en mört.

2 comments on this photo

June 2010