Sunday 4 March 2012 photo 1/1
|
det här blir nog en ganska osammanhängande... rörig rant. har velat skriva av mig hela dagen, men jag vet inte vad jag ska skriva, för jag vet inte vilka som läser och jag skäms lite samtidigt som jag vill trycka ett stort FUCK YOU ner i halsen på folk. så nu skriver jag bara allt som springs to mind. säkert skittråkig läsning, men vem fan tvingar dig att läsa, fucktard.
Jag är så trött nu. far hade inte druckit och blivit förbannad på så länge, men idag blev han det. över en sån liten sak som att han frågade mig om jag skulle äta hos honom eller mamma idag (går till mamma igen på söndagar men ibland käkar ja hos pappa) och jag ville gärna stanna och käka där, för vi skulle se en film vi planerat och se och grejer, så då sa vi så. sen bestämmer sig far för att rulla iväg till lokala pizzerian för att kunna dricka mer öl, eftersom han redan druckit upp brorsans tolv bärs och inte ansåg det vara nog. och för att jag inte ville följa med, och för att han bestämt sig för att pizza var ett bra middagsval, så blev han fly förbannad och börjar säga saker i stil med ""hur fan kan du inte följa med och göra det här till en rolig sak istället för att stanna hemma? era förbannade fågelungar som bara ska ha och ha, och er ska man respektera?!" osv osv
jag vart upprörd och började i princip grina på stört, han går iväg och säger saker osm "låt na grina tills ögona blöder jag är less, skiter fullständigt i bla bla", jag borde vara van nu att inte ta det så hårt, att kunna ignorera det varje gång, det låter väldigt konstigt att bli så upprörd över så lite, men när det går från en trevlig filmdag till att på tre minuter bli att spotta ut sig så mycket han bara kan och kräkas syra över mig, att genom sitt sätt, sin ton, och sitt ansiktsuttryck visa hur värdelös och vilken skam han känner när han ser mig, det gör så ont. att på bara ett par minuter gå ifrån glädje och skratt till hjärtesorg är inget jag vant mig vid än. det smärtar också att bror min ignorerar det så lätt, visst, han bor där, så han har tyvärr fått fler tillfällen på sig att vänja sig, men när man vill tro att man är stark, när man tror att man faktiskt klarar sig bra och blir så förstörd på ett par minuter så vänds ju det uppochner. man förlorar det man byggt upp.
och imorgon ska vi åka och ge blod. sist vi åkte, så bröt jag i princip ihop i bilen på väg dit, det var då han berättade att han inte ville fira jul med oss, och imorgon kommer det här stå på menyn. "så nu ska du grina så det handlar om dig istället? är det så det ska va eller?" jag förstår inte varför det skulle vara så konstigt att jag gråter. och att han har perioder då han är så JÄÄÄVLA stolt över mig och bror, sen kommer det här. jag är så jävla less och trött.
sen är jag rädd att de ska se min överarm imorgon när vi ska ge blod, jag "isade" min arm igen förra veckan nån gång. de läker på, men de har inte läkt tillräckligt fort. tror inte de syns bra dock, hoppas bara på att inte komma bredvid farsan, han ser dom helsäkert. han har jobbat inom ungdomsvård och på hem i många år, han skulle väl koppla ihop det där på två röda. sen får man ännu en kräka i ansiktet. whoop-dee-doo.
skolarbeten tornar upp sig längre än jag kan klättra. jag vet inte hur jag ska plugga till körkortet för jag kan redan allt men tydligen inte provet. sen alla jävla utseendekomplex som hopar sig. snart praktik, det kör slut på mig. en enda cigg kvar. jag vet att jag har ett tiopack stora rakblad i mina målarbrallor, det kliar lite i fingrarna, men jag ska inte röra dom. jag vill stanna tiden och komma bort. sen har jag fått utslag över nästan hela kroppen, först tänkte jag att det kanske blev mycket salt i kroppen efter "isandet" och kroppen försökte göra sig av med det på det sättet eller nått, i dunno, men de liknar de ja hade när ja satte i p-staven, så de kanske kommer därifrån. men de ser inte ut som dom. hjärtat har iaf inte gjort lika ont på senaste tiden.
allt detta kanske låter som en "MIN PAPPA VART ARG PÅ MIG, DAWWW"-grej, men jag behöver inte ursäkta mig inför dig/er om någon ens läser det här. jag vet hur han fungerar, och allt han säger betyder minst 3 saker. dont judge my pain.
Annons
Camera info
Camera FinePix A345
Focal length 6 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/30 s
ISO 100
Comment the photo
BeautifulBakura
Mon 5 Mar 2012 08:06
Bra det där med hjärtat, om inte annat.
Either way så är det aldrig kul då far sviker, och blurtar ur en massa skit /han säkert bara säga som onykter/, såklart som fan att man gråter ;^;
Var försiktigt med isen, för jag har läst på en massa om att det kan bränna sönder nedersta hudlagret.
Inte pilla på rakbladen, kan jag kan du. Vi får försöka vara starka tillsammans, på nåt sätt.
Love you<3
Either way så är det aldrig kul då far sviker, och blurtar ur en massa skit /han säkert bara säga som onykter/, såklart som fan att man gråter ;^;
Var försiktigt med isen, för jag har läst på en massa om att det kan bränna sönder nedersta hudlagret.
Inte pilla på rakbladen, kan jag kan du. Vi får försöka vara starka tillsammans, på nåt sätt.
Love you<3
Felz
Mon 5 Mar 2012 04:35
Lolwat birdie? >:
Men alltså, vafan. ): Du kanske kan se det som så att "Han är full, han har ingen kontroll över sin kropp och slänger ur sig dem fulaste sakerna han kan komma på för att jävlas."? Förstår att det gör jävligt ont med tanke på att han är ju din pappa men du är vuxen nu, försök att använda färdigheter från när du växt upp. Rör inte rakbladen, då skulle han bara få ännu mer spel och du skulle troligtvis må sämre i längden.
<3
Men alltså, vafan. ): Du kanske kan se det som så att "Han är full, han har ingen kontroll över sin kropp och slänger ur sig dem fulaste sakerna han kan komma på för att jävlas."? Förstår att det gör jävligt ont med tanke på att han är ju din pappa men du är vuxen nu, försök att använda färdigheter från när du växt upp. Rör inte rakbladen, då skulle han bara få ännu mer spel och du skulle troligtvis må sämre i längden.
<3
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ljussvart/502727153/