Dom band som binder mig här ska jag långsamt lösa upp. Då jag vet att jag gjorde allt jag kunde, ger jag mig rätten att ge upp. Det blir aldrig bättre, vi kommer aldrig närmre, vi är aldrig starkare än vår svagaste punkt. Kedjan är svag då länkarna felar och bojan runt foten väger tungt, jag vill aldrig va något tungt för dig, som hindrar dig från att resa dig upp. Jag vill inte snärja dig, eller binda dig, även om du säger att jag får. Det blir aldrig bättre men jag vill alltid närmre. Längtans trådar snärjer oss som vill mer. Bunden från händerna till fötterna. Tyngda, faller vi ner. Jag vill inte vara din fångvaktarinna, det är hög tid för mig att försvinna..

ååååh..
du får inte försvinna.
du får bara inte.
det är tack vare människor som dig som gör världen vacker.
jag finns, föralltid, vid din sida..
även fast det kanske inte hjälper
men jag vill vara din hjälpande hand när du behöver det.
ingen förtjänar att må såhär, ingen.
och absolut inte du.
världen är så hemsk, den är så orättvis.
jag lovar, jag hade gjort allt, för att bara utrota all orättvishet och olycklighet och all det hemska här i livet.
fast visst, livet har både motgångar och medgångar.
men glöm aldrig att du är du.
och att du är du , det gör dig så speciell.
det finns ingen som du
det finns ingen som jag
vi alla är olika och det är det som gör en unik.
så varför skulle det då vara värt att min linda försvinner..
linda gör mig glad och linda gör andra glada.
försvinn inte från mig
försvinn inte från oss
vad du än gör, gå inte nu ..
jag önskar jag kunde hjälpa dig.
bara säg till, så ska jag göra allt för att du ska må bra..
big love..