March
Friday 9 January 2009 photo 15/43
|
Kapitel 14
Jag kände mig trygg när jag gick brevid den killen som jag inte visste vem han var.
- Vem är ni ?
- Alex är ju med oss.
- är ni hans polare ?
- Typ.
Typ ?, vad menade han med det ?
Vi kom in på sjukhuset och det var kaus.
- Kom, vi gick till informationsdisken.
- Hej igen, sa kvinnan vi informationsdisken och tittade på mig.
- Hej, vet du vart Alex ligger ?
- Men han blev ju utskriven, idag.
- Men han har lagts in igen.
- vänta jag ska kolla, men ni får sitta ner och vänta som alla andra.
Jag höll på att bli galen men jag gjorde som hon sa.
Vi satt och väntade i minst tio minuter.
- Men vet du nu då ?
- Ja, han blev väl skjuten eller ?
- ja.
- Han har förlorat mycker blod och dem ska opporera honom och det kan ta lång tid, för han är i ostabilt läge.
- Okej, allt snurrade.
- Behöver du sätta dig ner eller något ?
- aa, det är så mycket.
- Jag vet.
- Har du några mynt?, jag måste ringa min mamma.
Killen gav mig några mynt och jag gick för att ringa.
- Hej mamma.
Jag hörde hur mamma grät telefonen.
- Vad är det mamma ?
- du måste komma hem.
- men jag kan inte.
- Vart är du då ??
- På sjukhuset.
Mamma slutade gråta-
- Vad har hänt dig gumman, jag kommer dit nu.
- Inget har hänt mig, och du får inte komma hit.
- Men varför är du där då ?
- Min kompis, har....ehm...brutit foten.
- Men när kommer du hem då ?
Jag tittade på klockan, den var halv åtta.
- Det blir länge, men varför gråter du mamma ?
- När jag kom hem så ...... då... så låg det en död kille här.
Jag blev helt kall, och hörde hur sirenerna blev starkare och starkare, och det kom in en kille på bår som jag kände igen. Mohamed.
Jag kände mig trygg när jag gick brevid den killen som jag inte visste vem han var.
- Vem är ni ?
- Alex är ju med oss.
- Typ.
Typ ?, vad menade han med det ?
Vi kom in på sjukhuset och det var kaus.
- Kom, vi gick till informationsdisken.
- Hej igen, sa kvinnan vi informationsdisken och tittade på mig.
- Hej, vet du vart Alex ligger ?
- Men han blev ju utskriven, idag.
- Men han har lagts in igen.
- vänta jag ska kolla, men ni får sitta ner och vänta som alla andra.
Jag höll på att bli galen men jag gjorde som hon sa.
Vi satt och väntade i minst tio minuter.
- Men vet du nu då ?
- Ja, han blev väl skjuten eller ?
- ja.
- Han har förlorat mycker blod och dem ska opporera honom och det kan ta lång tid, för han är i ostabilt läge.
- Okej, allt snurrade.
- Behöver du sätta dig ner eller något ?
- aa, det är så mycket.
- Jag vet.
- Har du några mynt?, jag måste ringa min mamma.
Killen gav mig några mynt och jag gick för att ringa.
- Hej mamma.
Jag hörde hur mamma grät telefonen.
- Vad är det mamma ?
- du måste komma hem.
- men jag kan inte.
- Vart är du då ??
- På sjukhuset.
Mamma slutade gråta-
- Vad har hänt dig gumman, jag kommer dit nu.
- Inget har hänt mig, och du får inte komma hit.
- Men varför är du där då ?
- Min kompis, har....ehm...brutit foten.
- Men när kommer du hem då ?
Jag tittade på klockan, den var halv åtta.
- Det blir länge, men varför gråter du mamma ?
- När jag kom hem så ...... då... så låg det en död kille här.
Jag blev helt kall, och hörde hur sirenerna blev starkare och starkare, och det kom in en kille på bår som jag kände igen. Mohamed.
Comment the photo
15 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/llovisadrevgart/320964960/
Visa toppen
Show footer