March
Friday 9 January 2009 photo 27/43
|
Kapitel 25
Jag vaknade tidigt denna morgon, Det var torsdag, och jag hadde inga planer för dagen.
Jag atäldle mig framför speglen, och tittade på mig, jag var blek i hyn, och mitt hår var risigt.
Jag hadde tänkt mycket på kvällen innan, var jag redo att kyssa Marko ?, var jag redo att gå vidare ?, jag visste inte vad som var rätt eller fel, jag visste inte vad som var in och ut.
Jag gick in i mammas rum, hon hadde nog gått till jobbet, men på Torsdagar så brukar hon ju inte börja förän 11:00, Jag ringde till hennes mobil.
Det stod inte någon lapp heller, jag började bli otrolig, jag tog på mig en tröja och joggingbyxor, och började gå mot Alex hem, jag mötte Marko påvägen, jag förklarade vart jag skulle, och han hängde på.
- Tror du att hon kan vara här ?
- Ja jag tror det, eller kanske.
Marko plingade på, vi stod och väntade länge.
- Jo om igår,ehm... ledsen fö att jag bara gick sådär, jag förstörde nog kvällen...
- Äch, det var dumt, vi glömmer det.
- visst.
Vi stod länge under oinsam tystnad.
- Han är nog inte hemma.
- jo, Marko sparkade upp dörren, och gick in, stanna här, sa han.
Jag gjorde som han sa, jag stod länge där inne, jag såg Alex pappa närma sig bakom husknuten, jag sprang in, och ropade efter Marko, han stod i Badrummet, och föste in mig där också.
- vad händer, jag vill att dus ka veta en sak.
- vaddå, kan du inte berätta det sen ?
- nej, hmm... Alex var min bror och det är min pappa, men vi rymde hemifrån när vi var typ 8, och det var då vi började leva på gatan och efter några år fick vi veta att.. vår mamma blivit mördad av... vår pappa.
- Heregud, jag började gråta och tjuta, men Marko höll för min mun.
- Du måste vara tyst, jag nickade till svar.
- av din pappa ?...
- ja och jag är rädd...
- ... att samma sak hänt min mamma ??
Jag vaknade tidigt denna morgon, Det var torsdag, och jag hadde inga planer för dagen.
Jag atäldle mig framför speglen, och tittade på mig, jag var blek i hyn, och mitt hår var risigt.
Jag hadde tänkt mycket på kvällen innan, var jag redo att kyssa Marko ?, var jag redo att gå vidare ?, jag visste inte vad som var rätt eller fel, jag visste inte vad som var in och ut.
Jag gick in i mammas rum, hon hadde nog gått till jobbet, men på Torsdagar så brukar hon ju inte börja förän 11:00, Jag ringde till hennes mobil.
Det stod inte någon lapp heller, jag började bli otrolig, jag tog på mig en tröja och joggingbyxor, och började gå mot Alex hem, jag mötte Marko påvägen, jag förklarade vart jag skulle, och han hängde på.
- Tror du att hon kan vara här ?
- Ja jag tror det, eller kanske.
Marko plingade på, vi stod och väntade länge.
- Jo om igår,ehm... ledsen fö att jag bara gick sådär, jag förstörde nog kvällen...
- Äch, det var dumt, vi glömmer det.
- visst.
Vi stod länge under oinsam tystnad.
- Han är nog inte hemma.
- jo, Marko sparkade upp dörren, och gick in, stanna här, sa han.
Jag gjorde som han sa, jag stod länge där inne, jag såg Alex pappa närma sig bakom husknuten, jag sprang in, och ropade efter Marko, han stod i Badrummet, och föste in mig där också.
- vad händer, jag vill att dus ka veta en sak.
- vaddå, kan du inte berätta det sen ?
- nej, hmm... Alex var min bror och det är min pappa, men vi rymde hemifrån när vi var typ 8, och det var då vi började leva på gatan och efter några år fick vi veta att.. vår mamma blivit mördad av... vår pappa.
- Heregud, jag började gråta och tjuta, men Marko höll för min mun.
- Du måste vara tyst, jag nickade till svar.
- av din pappa ?...
- ja och jag är rädd...
- ... att samma sak hänt min mamma ??
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/llovisadrevgart/322958947/
Visa toppen
Show footer