May
Monday 16 February 2009 photo 1/2
|
människor, vad vill vi egentligen med oss själva och med varandra?
folk vandrar in i ens liv på olika sätt, och dom sätter sig på olika ställen och på olika positioner. Vissa är bara ytliga och finns där en vecka eller två, det känns så rätt, på alla sätt och vis, men oftast visar det sig att det var så fel det bara kunde bli. Vissa stannar längre, har en plats i ens huvud eller hjärta. Dom finns där en tid, och dom spelar roll på riktigt, men det är bara vissa som kommer en gång och som föralltid kommer stanna. Dom människorna som på riktigt spelar roll i ens liv, dom personerna som man vill ha nära sig, som förgyller ens vardag. Jag har haft väldigt få fina riktig vänner i mitt liv, såna som alltid kommer finnas kvar. Joakim Backlund är en av dom, min första kärlek, ditt hem var min trygghet. Till dig kunde jag alltid komma när det var som värst. Natalie Michalek är en annan. Hon fanns där när det var som jobbigast i mitt liv, när det mesta var skit. Vi var unga och tänkte nog inte så mycket på det då. Men nu så här i efterhand så är jag tacksam att du fanns. Du fanns där, din familj var så fin, du var så fin. Jag såg alltid upp dig till. En riktig vän! Folk byter skola, flyttar, träffar nya kompisar och vi gled ifrån varandra. Men du har ändå förgyllt mitt liv, när jag ibland kommer att tänka på hur det var då, när mamma mådde som sämst, när jag mådde som sämst. Så kommer jag också att tänka på allt roligt som vi gjorde, alla våra tokiga upptåg & knäppa ideer. Tack vare dig har jag även en glad och rolig barndom att tänka tillbaka på. Du är en av dom få som jag skulle ställa upp för vilken sekund som helst, trotts att det gått så många år! Tack Natta! Visst har jag haft många "vänner" och "killar" som man trodde var IT i den stunden, som man sa allt till just då, som lät rätt då. Men som jag nu i efterhand inser att det inte alls var vad jag kände eller tyckte nån vecka senare. Den som betyder mest i mitt liv, var för några månader sen Daniel, du var min trygghet, trotts att du fick mig att gråta mig till sömns många nätter så fanns du där. Jag älskade verkligen dig, nu är det som det är, och så kommer det vara. Men du är ändå en av dom som stannar inom mig någonstans. Varför ska vi egentligen hålla på och binda upp oss till folk, ni vet, lika mycket som jag. att det nästan alltid slutar med hjärtesorg. Oavsett om det handlar om en bästa kompis eller pojkvän. Vi pratar så mycket, det är såå mycket tomma ord hit och dit. Visst kanske det är så vi känner för stunden. Och tror man att man har hittat sin självfrände eller sitt livs kärlek så är det självklart att man säger saker som, jag kommer alltid älska dig, det ska alltid vara du och jag. Och visst tror vi på det för stunden. Men egentligen, tror vi på det i långa loppet? Jag tycker vi borde tänka efter innan vi pratar, innan vi slänger ur oss såna saker, för om man säger det till var och varannan kompis så betyder det inget när man verkligen verkligen hittat den som man känner så för på RIKTIGT! Jag har inte haft nån nära kompis på många år, tiden på hemmet så var alla hemska mot alla, man kunde inte lita på någon. Jag började mitt nya liv här i Sthlm. Träffade Jennie, Och du var en riktigt fin kompis. Vi hade mycket kul ihop, Du fanns för mig när det var som svårast med Daniel. Tyvär har vi också glidit ifrån varandra nu, men du är fortfarande min vän! Den som ligger mig närmast hjärtat just nu är Marie Hanna, det är en av dom finaste tjejerna på denna jord. Hon är verkligen en riktig kompis, hon finns där i vått och torrt. Jag vet att jag alltid kan lita på dig. Och jag är så tackam för att du finns för mig!
Så, håll hårt i dina nära och kära, men tänk också på vilka dom egentligen är?
one night to be confused, one night to speed up truth.
folk vandrar in i ens liv på olika sätt, och dom sätter sig på olika ställen och på olika positioner. Vissa är bara ytliga och finns där en vecka eller två, det känns så rätt, på alla sätt och vis, men oftast visar det sig att det var så fel det bara kunde bli. Vissa stannar längre, har en plats i ens huvud eller hjärta. Dom finns där en tid, och dom spelar roll på riktigt, men det är bara vissa som kommer en gång och som föralltid kommer stanna. Dom människorna som på riktigt spelar roll i ens liv, dom personerna som man vill ha nära sig, som förgyller ens vardag. Jag har haft väldigt få fina riktig vänner i mitt liv, såna som alltid kommer finnas kvar. Joakim Backlund är en av dom, min första kärlek, ditt hem var min trygghet. Till dig kunde jag alltid komma när det var som värst. Natalie Michalek är en annan. Hon fanns där när det var som jobbigast i mitt liv, när det mesta var skit. Vi var unga och tänkte nog inte så mycket på det då. Men nu så här i efterhand så är jag tacksam att du fanns. Du fanns där, din familj var så fin, du var så fin. Jag såg alltid upp dig till. En riktig vän! Folk byter skola, flyttar, träffar nya kompisar och vi gled ifrån varandra. Men du har ändå förgyllt mitt liv, när jag ibland kommer att tänka på hur det var då, när mamma mådde som sämst, när jag mådde som sämst. Så kommer jag också att tänka på allt roligt som vi gjorde, alla våra tokiga upptåg & knäppa ideer. Tack vare dig har jag även en glad och rolig barndom att tänka tillbaka på. Du är en av dom få som jag skulle ställa upp för vilken sekund som helst, trotts att det gått så många år! Tack Natta! Visst har jag haft många "vänner" och "killar" som man trodde var IT i den stunden, som man sa allt till just då, som lät rätt då. Men som jag nu i efterhand inser att det inte alls var vad jag kände eller tyckte nån vecka senare. Den som betyder mest i mitt liv, var för några månader sen Daniel, du var min trygghet, trotts att du fick mig att gråta mig till sömns många nätter så fanns du där. Jag älskade verkligen dig, nu är det som det är, och så kommer det vara. Men du är ändå en av dom som stannar inom mig någonstans. Varför ska vi egentligen hålla på och binda upp oss till folk, ni vet, lika mycket som jag. att det nästan alltid slutar med hjärtesorg. Oavsett om det handlar om en bästa kompis eller pojkvän. Vi pratar så mycket, det är såå mycket tomma ord hit och dit. Visst kanske det är så vi känner för stunden. Och tror man att man har hittat sin självfrände eller sitt livs kärlek så är det självklart att man säger saker som, jag kommer alltid älska dig, det ska alltid vara du och jag. Och visst tror vi på det för stunden. Men egentligen, tror vi på det i långa loppet? Jag tycker vi borde tänka efter innan vi pratar, innan vi slänger ur oss såna saker, för om man säger det till var och varannan kompis så betyder det inget när man verkligen verkligen hittat den som man känner så för på RIKTIGT! Jag har inte haft nån nära kompis på många år, tiden på hemmet så var alla hemska mot alla, man kunde inte lita på någon. Jag började mitt nya liv här i Sthlm. Träffade Jennie, Och du var en riktigt fin kompis. Vi hade mycket kul ihop, Du fanns för mig när det var som svårast med Daniel. Tyvär har vi också glidit ifrån varandra nu, men du är fortfarande min vän! Den som ligger mig närmast hjärtat just nu är Marie Hanna, det är en av dom finaste tjejerna på denna jord. Hon är verkligen en riktig kompis, hon finns där i vått och torrt. Jag vet att jag alltid kan lita på dig. Och jag är så tackam för att du finns för mig!
Så, håll hårt i dina nära och kära, men tänk också på vilka dom egentligen är?
one night to be confused, one night to speed up truth.
Comment the photo
<3
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/lowaa/332471796/
Visa toppen
Show footer