Hur ska jag kunna veta? Hur ska jag känna mig? Är det okej att vara glad samma dag som en nära vän blir begravd? Är det okej att ena stunden gråta, och i den andra att skratta? Ska jag sörja dig, eller vara glad över vart du kan va nu? Hur ska jag veta? Hur ska jag känna mig? Ena stunden gråter jag, andra är full av skratt. Din begravning var vacker, jag började störtgråta när dem spelade "Walk The Line". Jag visste att det var din favorit låt. Jag sitter och lyssnar på den, Timme efter timme. Den där du sjunger med i. Berusad och glad, man kan höra hur du skrattar inombords ibland. Jag börjar gråta och kan inte sluta undra, varför gjorde du såhär? Du skulle blivit en perfekt sångare och du var en perfekt vän. En sådan som brydde sig om andra, en sådan som var glad. Se dig skratta fick mig att skratta, jag trodde jag hade fått dig att vilja leva igen. Men, vad fel man kan ha. Jag anade någonting, kände på mig att någonting hade hänt den dagen, dagen då vi skulle träffats och du skulle provsjunga. Varför försökte jag mig inte ta mig in på något sätt? Fredrik, du var en bra och väldigt omtyckt vän. R.I.P<3

Annons

The photo has no tags

Anonymous Wed 5 Mar 2008 22:29

Jag tror ärligt att han har d bra nu <3

Lungpest Wed 5 Mar 2008 22:30

<3, detta kanske är en cp fråga, men kände du typ av hans närvao på begravningen?<3

2 comments on this photo

June 2015