Monday 31 August 2009 photo 1/2
![]() ![]() |
Nu ska jag strax installera lite nya strängar på min gitarr. Jag påbörjade det redan igår kväll, med att plocka bort de gamla strängarna. Men helt plötsligt stod jag med lödkolven mot höger pekfinger och skrek av smärta. Efter det tröttnade jag på strängbyte.
Och annars är jag helt olycklig ungefär. Imorgon ska projektarbetesidétjafs vara inlämnat. Solvigs mejl var väldigt tydligt vad det gällde den saken. Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra. Det värsta är att jag inte är helt säker på att jag bryr mig om den saken överhuvudtaget.
Jag borde engagera mig lite mer vad det gäller skolan, men jag vill inte. Det är ju så förbenat tråkigt. Inte roligt alls. Min sångläxa är till exempel väldigt tråkig. Jag vill inte sjunga hårdrock. Jag vill inte sjunga Dream Theater. Ska förklara det för David nästa lektion. Om jag vågar. Han kanske blir ledsen.
Hm. Skolan ja. Är den på riktigt eller är den bara en plågsamt verklig illusion? Jag vet inte. Jag vill inte veta. Jag vill bara leva. Gärna utan skola. Jag har haft lite koll, och kommit fram till att jag inte lärt mig något vettigt i skolan sen jag började nu efter sommaren. I alla fall inte under lektionstid.
Men så är det ju alltid. Allt man behöver veta lär man sig mellan lektioner och efter skolan. Aldrig på lektionstid. Det är ju inte lite knasigt, men om man tänker efter lite så stämmer det. Ta Matematik C, till exempel. Jag skulle våga påstå att de flesta som läser Matematik C gör det för att kunna plugga vidare. Men har de någonsin någon faktisk nytta av Matematik C?
Jag vet inte. Men jag tror inte de har det. Inte alls, faktiskt. Jag har inte läst, och kommer inte läsa Matematik C (inte det närmsta året i alla fall. Fy fan). Däremot har jag läst både Psykologi A och B. Det lär inte hjälpa mig att komma in på diverse utbildningar, men jag lärde mig mycket som jag är övertygad om att jag har faktisk nytta av i det faktiska livet.
Skolan är för det mesta ett slöseri med tid. Jag tror inte det. Jag vet det. För mig är det sant. För en del andra kanske det inte är sant, men för mig är det sant. Just nu i alla fall. Kanske tycker jag annorlunda om 5 år. Men jag tror inte det. Skolan är på sin höjd "intressant".
Skolan är inte passion. Passion sparar man till sådant man vill göra passionerat. Och skolan går man inte passionerat till. Man sitter inte och antecknar passionerat på en samhällskunskapslektion. Eller rättare sagt, jag gör inte det.
Även om något för en gångs skull skulle vara intressant i skolan skulle jag aldrig kunna vara intresserad av det på ett passionerat sätt. För det skulle ju ändå vara skolan.
Och ja, jag googlade "passion" för att verkligen kontrollera att det fanns ett ord som hette så. Om jag sitter och säger/skriver ett ord upprepade gånger blir jag osäker på om det verkligen heter så. Verkligen. Verkligen. Nä. Orkar inte.
Istället för att skriva typ ett bokreferat (som skulle varit inlämnat förra veckan) eller en dikt (som skulle varit inlämnad för TVÅ veckor sen) eller öva på engelskaglosor så sitter jag och skriver på Bilddagboken. Varför? För att det är roligare. Livet är för kort för att ha tråkigt.
Även om jag faktiskt kan tycka det är kul att skriva ett referat (OMFG SKJUT MIG, eller vadå?) så är det ändå skolarbete. Jag har tröttnat på skolan. Fattat det ännu eller? Jävla skola. Nu ska jag mejla Storm och förklara varför jag blir sen på onsdag. Jag ska ju prata med min kära studie- och yrkesvägledare PER.
Alltså. Är det någon läser skiten jag skriver här? Det är knappt jag själv gör det. Bara en massa ord. Inte korrekturläsa eller sånt. Korrekturläsning är för töntar. Dubbelt radavstånd är för töntar. Coola killar som jag själv skriver bara ett första utkast för det första utkastet är ändå perfekt. Eller så är jag bara lat, och nöjer mig med ett första utkast. Solvig brukar också vara ganska nöjd med mina första utkast. Jävla skryt... tjafs.
Nåväl. Nu ger vi väl oss? Strängar på gitarren var det ju. Jag vet att jag har några liggandes här någonstans. Sen blir det shred hela natten. Eller inte. Snarare lite finstämt fingerplock i halvsovande tillstånd. Jag ska ju skriva låtar. Min falsett är värdelös i den bemärkelsen att den låter skitfult.
Tack för mig och på återseende, fröken Försvunnen.
(Fröken Försvunnen är en alliteration. Alliteration är ett sånt där "fint" ord som är lite tråkigt eftersom alla vet vad det innebär. Då är "alveolar tremulant" roligare. Fast jag tjatar alltid om mina alveolara tremulanter så alla vet väl vad det också betyder nuförtiden.)
Directlink:
http://dayviews.com/lussegubben77/405724669/