Bed of Roses - Bon Jovi

Det är en sån där låt som man inte bör sjunga med i när man är förkyld. Som jag är. För det är högt. Och det är hårdrocksballad. Och det är jobbigt. Men också svinigt kul. Speciellt "oh yeah..!" innan gitarrsolot. Men min röst är nu officiellt död. WOO!

Fast med Surrounded med Dream Theater är ännu värre. Jag fattar inte varför David verkar tro att jag gillar hårdrock. Bara för att han gör det. Nåväl. Det är alltså bara jobbigt att sjunga sånt. Speciellt när man är förkyld.

Skitsamma. Jag borde verkligen öva på min pianoläxa, men... nu är pappershelvetet försvunnet. Och jag vet inte. Jag har ju övat lite. Men inte fan kan jag skiten. Duff duff duff hata läxor.

Lalala. Imorgon är det projektarbete som gäller, hela dagen. Nästan i alla fall. Har ju både sång- och pianolektion. Estetiska programmet är jättebra ibland och bara trökigt och deprimerande ibland.

Jag håller nog på att förvandlas till en tall. Det känns som det. I huden.

Harkling. Inte bra att harkla sig. För harkla är ett roligt ord. Och så sliter det på rösten. Meh. Orka bry sig? Jag får låta hur äckligt jag vill. Punkt.

Nä. Nu ska jag vänta på att maten ska bli klar (ärtsoppa, precis som i skolan - men det gör inte så mycket då jag gillar ärtsoppa, typ). Efter maten ska jag lyssna på Mikas nya album och vara glad. Förhoppningsvis. Är det inte bra blir jag ledsen, och då får jag lyssna på något annat. Som jag blir glad av.

Förslagvis Marit Larsen. Hon är fra Norge. Och pratar sådär roligt. Som personer fra Norge gör. Fast inte när hon sjunger, för hon sjunger på det där andra språket. Engelska. Nä.

Hungrig som faaeeen är jag. Kan man förstå att jag har varit ute och klättrat i backarna med pappa och hundarna? Nä, det kan man inte. Pappas rundor i skogen är helt galna. Man får typ svinga sig mellan granarna.

De där jävla studentmössorna är förövrigt skitdyra. Men vadårå. Bääää.

Åh. Tänk att jag är på bra humör! Förvånande!

HEJDÅ! OCH LÖK I HÅRET!

Annons

The photo has no tags

July 2010