Tack för den tiden då din jävel. På ett sätt är jag glad att du visade vem du var, tillslut. Samtidigt känner jag mig sviken. Jag har stöttat dig och tagit ditt parti och din sida varje gång det har varit något. Jag ångar mig något fruktansvärt att jag ens har trott på på dig och dina lögner. Jag vet inte vad som varit sant eller inte, men det spelar ingen roll. Nu är allt du sagt till mig falskt och inte på riktigt. Du svek mig. En förbannelse du har, alla du kommit i kontakt med har blivit sårade och splittrade. Jag tänker inte ge dig någon njutning av att veta att jag ens bryr mig. Du kommer inte att kunna läsa den här texten, du kommer aldrig mer att kunna ringa mig när du är ledsen eller behöver stöd. Du har förlorat mig och min vänskap och den får du aldrig tillbaka. Du är feg och det du gjort är oförlåtligt. Det gjorde mig ledsen till en början, men nu är jag bara arg. Men oroa dig inte, det går snart över. Då är du glömd och du kommer inte något mer än en vit fläck i mitt minne.

vem handlar det om ?