jag bestämde mig redan i måndags när jag bläddrade igenom min kalender att jag skulle köra helylle med kanelbullsbakning, dagen i all ära. det gjorde jag också. på ett mycket pretentiöst sätt gjorde jag en hel del. jag kan inte direkt påstå att kanelbullar är överdrivet goda, men jag hade ändå ett behov av att göra dem. vara lite svensk, för omväxlingens skull... dagen idag har varit delvis bra och delvis förjävlig. den började bra, sen blev den dålig, sen blev den bra, sen blev den helt åt helvete. den har helt enkelt pendlat fram och tillbaka. precis som alla andra dagar, denna gång dock mer än vanligt. när jag kom hem till exempel. så jävla små saker som irriterar och sakta men säkert bygger upp en jävla våg av tårar som bara forsar ut. denna gång av en mer allvarligare anledning. men jag känner mig så jävla värdelös. jag kan verkligen inte prestera någonting. jag visar mig ju aldrig ambitiös! (när det inte gäller kanelbullarna, dvs.). okej, den här veckan har jag ju vart ganska duktigt. men vad för cred för det får man? absolut ingenting. jag känner mig inte ett dugg peppad men jag vet att jag måste. jag har inga andra val. anywho.. nu bjuder kvällen på tv med mamma & pappa. dom har visat sig bra ikv. inte lika pressat som annars. känns som en lättnad. sen en och annan bulle. om jag orkar. det tror jag inte. och imorgon ska jag hem till josefine efter skolan, sen bella på kvällen om det går according to the plans. mysigt. (du vet precis vart du ska trycka för att få mig att falla som ett asplöv. du, bara du. )

FAN VA GOTT DE VA NÄR JA FICK !!