June
Monday 23 August 2010 photo 1/1
|
Du fattas mig älskling!
Har saknat dig mer än någonsin de senaste dagarna, när vi var ute och fotade i stora sommarhagen kände jag det hela tiden som att det var någon som saknades. Slöt ögonen och hoppades att när jag öppnade dem igen så skulle du vara där igen, med svansen som en kvast bakom dig komma farande med all din kraft och livsglädje! Men när jag öppnade ögonen igen så var du fortfarande inte där och verkligheten slog mig som ett hårt knytnävslag i magen, den 11e augusti kl.01.41 slöt du dina ögon för denna världen för gott och med dig försvann en stor bit av mig och jag grät som att jag aldrig skulle kunna sluta... jag skrek ut min sorg över den underbaraste Snazza som någonsin levt!
Fan jag orkar liksom inte! Luften försvinner ur mina lungor så snart jag tänker på att du inte längre finns, och även om jag vet att du har det bra därborta på de evigt gröna ängarna tillsammans med alla mina andra älsklingar som galopperar omkring där, så saknar jag dig så att det gör fysiskt ont. Hela min kropp saknar dig och när jag sitter ute i hagen kan jag fortfarande höra dina mjuka gnäggningar och din varma andedräkt i min nacke när du kom för att mysa en stund. Tänkte försöka skriva av mig om allt det hemska som jag upplevde den kvällen/natten, men jag kan inte ångesten trycker över bröstet och jag kan inte andas!! Jag vill ju bara ha dig här!!! (L)
Ett stort tack vill jag dock ge er alla som tröstat och visat sin medkänsla, det betyder otroligt mycket för mig!!! Tänkte att ni skulle få en förklaring, men orkar bara skriva orsaken för allt det andra gör att jag inte kan andas. Snazza fick en större propp i hjärnan och var därför tvungen att avlivas, hon kommer för alltid att fattas mig! :'(
Har saknat dig mer än någonsin de senaste dagarna, när vi var ute och fotade i stora sommarhagen kände jag det hela tiden som att det var någon som saknades. Slöt ögonen och hoppades att när jag öppnade dem igen så skulle du vara där igen, med svansen som en kvast bakom dig komma farande med all din kraft och livsglädje! Men när jag öppnade ögonen igen så var du fortfarande inte där och verkligheten slog mig som ett hårt knytnävslag i magen, den 11e augusti kl.01.41 slöt du dina ögon för denna världen för gott och med dig försvann en stor bit av mig och jag grät som att jag aldrig skulle kunna sluta... jag skrek ut min sorg över den underbaraste Snazza som någonsin levt!
Fan jag orkar liksom inte! Luften försvinner ur mina lungor så snart jag tänker på att du inte längre finns, och även om jag vet att du har det bra därborta på de evigt gröna ängarna tillsammans med alla mina andra älsklingar som galopperar omkring där, så saknar jag dig så att det gör fysiskt ont. Hela min kropp saknar dig och när jag sitter ute i hagen kan jag fortfarande höra dina mjuka gnäggningar och din varma andedräkt i min nacke när du kom för att mysa en stund. Tänkte försöka skriva av mig om allt det hemska som jag upplevde den kvällen/natten, men jag kan inte ångesten trycker över bröstet och jag kan inte andas!! Jag vill ju bara ha dig här!!! (L)
Ett stort tack vill jag dock ge er alla som tröstat och visat sin medkänsla, det betyder otroligt mycket för mig!!! Tänkte att ni skulle få en förklaring, men orkar bara skriva orsaken för allt det andra gör att jag inte kan andas. Snazza fick en större propp i hjärnan och var därför tvungen att avlivas, hon kommer för alltid att fattas mig! :'(
Kom ihåg att du är stark Emma, du klarar det här. Låt det ta så lång tid det tar <3
Jag lider med dig Emma <3 Du vet att jag finns, även om jag är som jag är ibland!
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mabutterfly/470060364/
Visa toppen
Show footer