August
Sunday 14 April 2013 photo 1/1
|
Väderprognosen på mobilen påstod att det åskade, men jag hade inte hört någonting. Det fanns en liten glipa i gardinen så jag kikade ut, som om jag skulle se något liksom.. Men det gjorde jag: Blink.... blink.. blink.... blinkblinkblink... Så jag gick ut på balkongen och kikade och fascinerades över en himmel som blinkade från bergstopp på ena sidan till havet på andra minst 30 gånger per minut. Men inte ett enda muller.
Jag insåg ganska snabbt att själva ovädret befann som på andra sidan ön, med ett berg och några km i vägen så jag bad en stilla bön till Tor om att han skulle rida åt mitt håll. Efter några minuter började man höra lite muller och det började dugga lite lätt, så jag gick in och förberedde kameran och stativet. Jag trädde en plastpåse över kameran och la en handduk över det. Till slut var det helt klart att åskvädret var på väg åt vårt håll så jag sa till Sebastian något i stil med "Om du vaknar inatt och jag inte är tillbaka så har något hänt, då får du leta nere vid havet för det är där jag kommer vara".
När jag kom ut från hotellets lobby ut i det fria så öste det verkligen ner, bland det värsta jag sett, och blixtarna blixtrade i samma takt men utan att någon blixt syntes nedanför molnen. Jag sprang genom ösregnet de 30 metrarna till Seaside-delen av mitt hotell och insåg att från och med nu behöver jag inte springa genom regnet längre för jag kunde inte bli blötare. Smart att ta flip-flops och badbyxor! Så därför gick jag i maka takt över poolområdet ner till havet och spanade efter blixtar, fortfarande utan att se någon blixt men väldigt snart började det blinka väldigt skarpt med höga åskknallar kort efter. Jag ska erkänna att det pirrade lite i magen på en väldigt svårskrämd Marcus!
Plötsligt inser jag att jag står decimeterdjupt i vatten och att hela nedre delen av poolområdet är översvämmat (glömde säga att strömmen hade gått redan innan jag gick ut från hotellrummet, men det var ingen fara för mer än hälften av tiden såg man precis allt runtomkring sig), så om blixten slår ner 50 meter bort så är jag antagligen ändå friterad så jag ställer mig hukande på en stol och hoppas att det ska hjälpa om blixten skulle slå ner. Med regn som föll så tungt att man inte kunde titta rakt upp och blixtar varannan sekund som lyste upp mer eller mindre hela himlen så stod jag där lite halvt under tak och drog fram mobilen och filmade medan jag försökte skydda den så gott det gick från regnet. Till slut började det blåsa så mycket att de betongklumpsförankrade ihopfällda parasollen runt poolområdet började blåsa iväg, så då ställde jag mig i lite bättre skydd nere vid de betongmurade toaletterna. Lite då och då tog jag en sväng och filmade medan kameran stod som ett handdukstäckt spöke inne på damernas toalett.
Till slut hade jag fått min dos av adrenalin och började inse att åskvädret höll sig nog ovanför molnen, jag hade trots allt blivit bländad av säkert över tusen blixtar under en timme utan att faktiskt ha sett någon enskild blixt, så jag började släntra mig upp mot hotellet på samma gång som regnet äntligen började mattas av. Därför stannade jag lite mellan nedre poolområdet och vägen mellan hotelldelarna och tog lite bilder på området med hjälp av min nya externa blixt ;)
Efter att jag hade fått de bilder jag kände att jag kunde få därifrån så fortsatte jag upp mot hotellet. Vid det laget duggregnade det bara så jag ställde mig mitt på öppen gata för att se om jag kanske kunde få se EN blixt innan jag gick in. Då helt plötsligt fylldes hela himlen av en blixt och jag sprang! Inte in på hotellet utan tillbaka ner till stranden, för nu visste jag på vilken sida själva åskvädret var och eftersom det bara duggade så tänkte jag att jag inte behövde stå under tak utan kunde skydda kameran med handduken. Jag fångade fem blixtar.
Den första hade nog bränt filmen om jag hade haft en analog kamera, så jag ändrade inställningarna och gjorde ett nytt försök. Fortfarande överexponerad men ganska cool bild ändå. Tredje försöket fångade jag en jättehäftig blixt (som ni kommer få se imorgon) men där jag hade misslyckats med att skydda linsen från några vattendroppar. Så det var bara att torka av linsen med en dyngsur handduk och göra ett nytt försök. Och så äntligen äntligen äntligen fick jag äntligen (sa jag äntligen) min blixt på bild som gjorde att jag kunde gå och lägga mig sur (dyngsur faktiskt) men väldigt glad! Något av det absolut häftigaste jag upplevt, men jag tänker inte rekommendera någon att stå mitt i ett sånt åskoväder. På samma gång som jag tycker att alla ska göra det :D
Comment the photo
kan man få önska sig lite styckeindelningar till nästa gång så är jag ännu nöjdare.
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mackelundberg/513900524/
Visa toppen
Show footer