November
Wednesday 30 July 2008 photo 2/3
|
ofta känns de kanske bättre att försöka springa bort från allt men de finns fortfarande kvar där inuti. Som kommer upp när allt är mörkt och tyst. Även saker man trodde man kommit över, sen somnar man in och ser sig själv bara gå men de leder ingenstans sen vaknar man upp med solen skinandes i ögonen. Ser rakt igenom någon och mörkret håller ett hårt grep och tiden rinner sakta ut som sanden i ett timglas. Vem kan man lita på, ta allt inifrån och slänga över på någon annan men dom är så långt bort för man trodde på dom. Vaknar upp svettig ur en dröm igen och vill bara ge upp för man får inte hjälp någonstans och ingen bryr sig. Men så viskar en ängel,
ta min hand så vandrar vi iväg <3
ta min hand så vandrar vi iväg <3
Directlink:
http://dayviews.com/maddisch/248402138/
Visa toppen
Show footer