Spelar ingen roll hur jag skriver,jag blir ändå dömd till omogen liten skitunge som inte gör annat än gnäller å ställer till besvär.Hur lite ni än tycker att jag förstår så försök tänka er: att på riktigt,helt seriöst varje dag vakna (å somna oxå, om man inte lyckats hooka upp något jävligt lugnande innan dess) bara ha EN tanke i huvudet. Spelar ingen roll hur vackert lr tråkigt vädret är.Hur mycket du än försöker att tänka på annat,göra annat lr prata om annat så är bara den tanken du vaknade med där - kan jag inte få dö idag?Tårarna rinner,för d var inte såhär d skulle bli! Jag skulle inte bli sån här! Många väljer att skylla på massa grejer, som visst kan skada psyket ännu mer. Men ändå måste man hålla fokus på att depressionen var där långt innan allt annat skit. Jag hittade MIN väg efter att ha varit en snabb runda i d som kallas "normala vägen" men som är helt wrickat om du kollar riktigt noga på d många ser som rätt(dumma jävla svenskar). min väg funkade även som andras vägar om dom bara öppnade sig lite å slutade lyssna på rätt å fel hela tiden. Vi har lärt oss att följa regler,men vi har glömt varför vi måste följa dom. D som är bra för mig är kanske inte bra för andra,men en sak vet jag-d funkade för mig! Trots vad regeln säger. Jag jobbade,hade ett socialt liv å gillade d(vilket bara är jobbigt nu),gjorde saker,var på saker,hade ork!Nu måste jag anpassa mig åter igen,nu blir jag tvingad tillbaka till något jag inte trivs i lr klarar av! Jag får istället ligga här å låta ångesten äta upp mig inne från. För åter igen måste jag göra som någon annan säger å jag måste göra d på deras sätt - annars är jag dömd! Å hur lite jag än bryr mig om vad folk säger om mig så är d jävligt jobbigt att bli sedd som något hemskt å äckligt. Kan jag inte få dö idag?