December
Show more 7 January 2007
Vampyrernas Möte V
Förfasas och förfäras över vad som timmade i Uppsala natten till den 7:e januari.
Den första bilden blev på Merca. På tåget.
På väg till Vampyrernas Möte V.
Mitt första vampyrlajv.
Herr Åkesson var glad. Som vanligt.
Hennng var glad han också. Men på ett mer reserverat sett. Det var tråkigt tyckte vi, så jag tog kort på honom. Hur det skulle hjälpa vet jag inte, men det gick bra
Martin var ... Äh, som han brukar.
... Hjälp mig.
... Och Nyllet var lika cool som alltid.
Arien och Araben
Jahapp, här har vi då mig. Snyggast som vanligt *host* Glad var jag i alla fall.
Merca och hennes älskade j-pop.
Så här kan då en tämligen trevlig tågresa med Silverföljet te sig. Jag är imponerad att vi höll oss så lugna he
Kan det bli mer gotiskt? Vi tycker om Uppsala.
... Och så var det bussen ja.
Nyll-man: "Vi skall åka buss sex."
Alla i hysterisk korus: "Bussex!"
Jag tror Uppsala hatar oss.
Första OFF-bilden efter lajvet. Cosette/Merca fick även här äran att hamna på bild först. Linslus.
Clara klarade sig tappert igenom hela lajvet. Jag blev gravt imponerad. Vem har sagt att förstagångslajvare inte kan?
Liten flicka vi lärde känna på plats. Blev lite IN-missförstånd angående hennes ursprung så hux flux blev Nivesia (Jag ) anklagad för att vara smått p
Vampyriskt mingel.
Stordal ger sig aldrig. ALDRIG.
Vi älskar dig ändå. ;)
Vampyriskt mingel.
Ännu en vampyrisk mingelbild. Lajv i all ära, men nog tusan är det roligast när det blir OFF igen och man får höra vilken skithög ens roll är X)
Tja, som sagt.
Jävla lajvare!
Spontan fotoduell med Anja. Vem som vann vet jag ej. Får väl kräva hennes bild.
Mingel, men med allas vår Ängerbrecht i centrum (Och nej, jag har ingen aning om hur tusan det stavas och ämnar inte kolla upp det nu. Så det så).
Oh, vad jag älskar Åkessons karaktärer. Han är bäst, helt enkelt. Detta var dock det värsta/bästa hitills. Fullkomligt fruktansvärt/underbart.
Aningen alvarligare (låt inte skenet bedra ...)
Herrejösses, tänker han peta ihjäl min kära Mästare?!
Försöker fotografera en japansk godisbit föreställande en alkoholiserad koala.
Så går det om man är blek ...
Kan man vara sötare? :')
Schräj... Schsraj...Skraj... Ja, vad tusan var det?
Ruskigt skicklig lajvare med koll på det mesta. Det var ett nöje att skildra Varacolaci med honom.
Bathory ... *suck*
Nog lyckades jag allt spänna ögonen riktigt ordentligt i deras onde ledare ;)
Eretica- och Varacolaci-representanter, så att säga.
Sötare indie-popare har vampyr-sverige aldrig skådat.
Allas vår Henning. Min favorit-fjortis nr.1.
Ohereävlardettamåstevaradetroligastekortetnågonsin!
Martin: Jag kommer aldrig sluta reta dig ^^
Kan man bli sötare?
Förfriskningsbordet. Mmmm, saft.
Bilden är tagen utan blixt för att bevara mysighets-faktorn.
Flygeln som min blodsdotter Cosette uppträdde vid. Jisses vad jag skröt om henne X)
Några av borden. Där satt vi mycket.
Varacolacis bord. Här satt vi ännu mer.
Vem som målat den vet jag ej, men detta var då Varacolacis logga. Jag sneglade aningen avundsjukt på vissa av de andra.
... Som denna.
Kära Åkesson hade en egen logga som han bar runt på hela kvällen då han som enda klanrepresentant inte hade något eget bord. Bara en av alla små detaljer han ly
Spel av olika slag (t.o.m. rollspel om jag inte minns fel) togs till då man inte orkade vara dryg mer. Dock spelades allt IN, förstås.
Nej, det går nog inte att vara så odrägliga men samtidigt så söta. Tornerspel i korridorerna! Martin rider Martin!
Nyllet kämpar tappert med att sprida ordet om kampanjens fina hemsida som ingen brytt sig om att lägga märke till. Jag skäms faktiskt. Lite.
Hennings bögkex. Finns nu i en butik, nära dig.
Yay! Party!
... Eller snarare gruppfoto.
Ett av resultaten.
Så fina var vi.
Man ser tämligen lätt vilka av oss som var vampyrer/äldre vampyrer.
Igen.
Närbild på trötta vampyrer och annat pack.
Spontant dansande. ^^
Ännu en närbild. Här ser de dock lite stoltare ut.
Alla hade en förmåga att passa i dessa. Utom jag, förstås.
Hej på dig Herr Dryge Vampyr som inte ville samarbeta när vi ville sno din finfina steeeen ^^
Merca blir galen! Herregud, hon hänger i fläkten och gör helikoptern!
Tyvärr blev denna klassiska Merca-bild aningen saboterad. Strunt samma.
Närbild på min blodsdotter Cosette och galna vän Merca <3
Jahapp, här har vi dem igen. Och han passar självfallet i åbäket. Hrmf.
Martin, du borde köpa ett par sådana där.
Igen ... Här är det dock Stordal (Blondinen men nitarna) som bär dem. Han gör det med stil.
Anja läser i IN-gästboken. Tusan att Nivesia aldrig skrev i den.
Nej, nu ger jag upp. Alla kan ju ha dem och se allmänt coola ut. Man tycker ju att min Mäster kunde varit god nog och överföra lite coolhet till mig, men icke.
Clara leker Lara Croft med Bathorys pikadoler.
... Denna bild får faktiskt tala för sig själv.
Slutligen bestämmde vi oss då för att sova *harkel* Nyllet blåser upp sin luftmadrass. Jag var tvungen att ta lite bilder X)
XD
Heja Nyllet, heja! Blow!
Syrsan var bara en av dem som hela kvällen länsade Uppsala Waldorfskola på fällar att sova på. Själv hade jag lånat ut min sovplats, så nu återstod ba
... Varför?! Hur lyckas han, varje gång?!
Merca och Clara
Hej pojkar.
Första morgonbilden. Hej Anja, vad har du i håret?
Det blev en lång och hård natt.
Nu är det dags, nu är det verkligen dags.
Ja, jag är ett äkta Waldorfbarn ^^
Svartatavlan (som var grön) var rolig att skriva på.
Godmorgon Åkesson.
Den Gröna Masken slår till igen. Stäng munnen fort Martin!
Den Gröna Masken hasar vidare mot nya äventyr.
Flickorna tog ett spontant och morgonpiggt initiativ och spelade vackra morgonvisor för de fortfarande sovande pojkarna. Då ingen av oss kunde ta en ton lät det, som väntat, under
Clara spelade bas på gitarren istället. Vi andra... jorde så gott vi kunde.
Är det inte Den Gröna Masken jag skådar? Spring Henning, fly!
Emilia var radan halvt bedövad av sömnbrist. Det hela blev inte bättre när Den Gröna Masken tornade upp sig bredvid henne. Var inte oroliga. Hon skonades dock *lättad suc
...
Varför blir jag rädd för den här bilden?
Henning får hjälp från oväntat håll.
... Och slutlgen vann Den Gröna Masken Gitarrens hjärta och de levde lyckliga i tre minuter.
Nu tog batteriet i min kamera slut.
Hej!
Direct link:
http://dayviews.com/maerg/2007/1/7/
Visa toppen
Show footer