en sån där, ofta ångestframkallande, sak med (bak)fylla är när man vaknar och försöker pussla ihop natten och försöka klura ut vad man gjort och varför. ofta är det ganska svårt och jag kan ha vissa problem med att reda ut vad somverkligen hänt och vad jag har drömt. om jag inte hade haft bildbevis på att den här killen faktiskt existerar så hade jag trott att han var en kreation av mitt knepiga psyke. en varelse från en underlig dröm. ungefär samtidigt som burksamlaren kom förbi en andra gång kom han gående förbi. åh, trevlig främling att prata med tänkte vi, så vi tyckte han skulle sätta sig med oss. sen pratade han konstant och oerhört osammanhängande i en timma eller så. jag ansträngde mig jättemycket för att hänga med i vad han pratade om men ibland var det fullkomligt omöjligt. jag frågade om han gick på nån psykedelica eller nåt men han sa att han inte pysslade med sånt. jag är inte så säker på att jag tror honom. han frågade nåt om hurvida våra kameror var vanliga kameror och i ett försök att vara lite rolig och skämta förklarade jag att de var speciella kameror med en specialblixt och om man redigerade bilderna i ett hemligt specialprogram på datorn så kan man se hur folk såg ut utan kläder. vi har en sida där vi samlar dessa "nakenbilder". eftersom han inte började garva eller protestera mot absurditeterna vi vräkte ur oss bara fortsatte vi att spinna vidare på historian... han verkade väldigt fascinerad men funderade över hurvida det verkligen kunde vara lagligt att göra så. vi hänvisade till pressfrihetslagarna... på väg till tunnelbanan frågade han om vi är vänner för livet nu... en väldigt, väldigt ensam människa. det verkade som att han inte pratat med nån på flera år. hoppas att han inte blir alltför ledsen när han inser att vi inte kommer att höra av oss till honom och att han inte fick rätt adress till sidan. jag kan inte låta bli att tycka lite synd om honom, en vänlig människa...om än lite lätt påfrestande

Annons

The photo has no tags

August 2016