Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Hejdå Sverige!
I gambia väntar den här flygplatsen på mig.
Jag kommer sakna lisa men ingen annan.
Hon är bäst<3
när vi checkat in väskorna på arlanda (19.9 kg måste också nämnas, det gäller att ha en näsa för sånt) gick vi på jakt efter frukost och mum
lowe var nog också ganska nöjd så han tog den första (som sedan skulle bli väldigt många fler på väldigt otippade ställen..) tuppluren.
väl på planet fick jag sitta bredvid frida och bredvid henne satt alice. jag fick givetvis mittgången men inte var jag bitter för det. moooooot afrika! mina partners var till en
jag siktade in mig lite mer på alice öppna, snarkande mun...
FÅNGAD! ;)
vi mellanlandade på teneriffa och där lovade de att vi skulle få gå av men väl på land när vi hade knäppt av oss bältena sa dom att vi inte skulle f&ar
elin, kajsa, lisa
lowe, maria. pigga gruppen. de var nog allt lite sugna på afrika tror jag.
kajsa var nog lite nervös. det var nämligen hennes första flygtur och det visade sig väl lite i det nervösa skrik som hördes när vi lyfte från marken. det kan
äntligen framme i hettan. cissi och frida i bussen från flygplanet till flygplatsen.
när vi kom dit hörde jag någon skrika någonting som iaf liknade mitt namn (och det får man vara glad över för t o m min fadder kunde inte stava till det vilket de
men iväg kom vi. den här bussresan kommer jag sent glömma.
AHAA! där bak står ju väskorna! bra gjort niconjol(s?) (jag vill inte veta hur grova stalfel jag gör..)
om folk står, sitter eller hänger utanför bussen är inte så noga. alla kom ju med iaf. här är motala. ^^,
första polisen. får dock ingen större respekt från mig..
Gambia <3
ett hus längst vägen.
frågan blir: skroten eller vanlig parkering?
vi upptäckte att det fanns ju faktiskt trafikljus på vissa ställen, de har bara inte lärt sig hur de fungerar än.
in på de lite trängre vägarna skulle vi. jag tror att det var nu vi kanske hörde toubab skrikandes efter oss för första gången under resan..
mekarkillar.
det är lite kul för när jag tittade på det här kortet nu när jag kom hem så känner jag faktiskt igen mig. jag vet vart vi är. vi bodde ju bara runt h&oum
här ser vi ju ett garanterat toubab-skrik iaf.
barn på gatan.
framme på våran kära praia motel med fully air condition.
HAHA!
man upptäcker saker på bilderna som man inte märkte när man tog dom, i det här fallet Musa