26 April 2009
idag är det en månad sedan vi kom hem. men det känns inte som att jag kramade den här killen för en månad sedan. det känns som ett år. tänkte passa p&a
när vi kom fram till tanzania stod en liten kramgo man där, james heter han, för att hämta oss. vi åkte flak i två timmar. det var kallt. det var konstigt.
det här var vårt hem första veckan. det ligger i byn marangu. här bodde vi tillsammans med en hushållerska + hennes dotter furaha, eriki (en föräldralös pojke
det här är furaha. (övers- happy) gladaste ungen någonsin så namnet kunde inte passa bättre. första veckan när vi inte jobbade spenderade vi ganska mycket tid
då vi efter en vecka fortfarande inte hade hittat någon verksamhet som passade oss kände vi att det var dags att flytta. vi flyttade från ett berg till ett annat berg. i ho
vi flyttade in hos den här familjen. familjen lyatuu. pappan är pastor i en av byns kyrkor, mamman är hemmafru och tillsammans har de fyra döttrar. pappan, mr lyatuu, har ett flert
runt runt runt. in och ut. fram och tillbaka. vi besökte en hel del olika organisationer och verksamheter och det var många som stod där med öppna dörrar för oss men de
vi var trötta, griniga och hungriga men vi hade ett ställe till att besöka. ett center för gatubarn vid namn msamaria. vi träffade chefen/skaparen av stället, mr mapunda
frukost serverad kl 8. kläder och skor tvättade dagligen. te och kakor mellan varje måltid. lunch och kvällsmat serverad efter önskemål. rummet städat varje dag.
en dag var vi inne i stan. vi satt utanför post office och folk kom fram och pratade med oss. de frågade; vad gör ni här? vi svarade; vi letar efter något ställe att bo
this is where it all took place ;) japp, här är vår säng. betoning på vår. vi delade nämligen säng från första dagen till den sista. totalt
vi började genast göra stället lite mer hemtrevligt. här sätter vi upp lite tyg i taket för att öka mysfaktorn. synd bara att vi inte använde det här rumme
nu hade vi lägenhet och vi hade börjat snickra ihop våra egna möbler. vi hade ett jobb. vardagen började falla på plats. det här var en av våra första
bravo, killen till vänster, var också den andra som blev granne->inneboende->kompis. det är inte många som kan säga att de har bott med två afrikaner som heter
åker ni någonsin till moshi i tanzania (eller mombasa i kenya) så akta er för den här killen! han heter franky och jobbar som safariguide som alla andra i moshi. här
sen har vi ju då dru. ååh dru! :) han är snäll men tjejer, ska ni satsa på dru så är det en sak ni bör veta om honom. HAN ÄR SJUKT SVARTSJUK! me
HAHA! sadiki sadiki sadiki! jag vet inte vad jag ska säga.. jag hoppas du hittar en riktigt bra tjej någon dag! (helst innan vi kommer tillbaka i höst)
jag minns när vi träffade dig första gången. vi kallade dig för lillen. vi gillade dig för du skyddade oss när vi var ute och festade. dansgolvets match maker! fixa
mandela! vilken sjukt bra människa! en kollega men framförallt en vän! en otroligt smart och stark kille som kommer komma otroligt långt. hoppas på att få komma och h
och sist men inte minst, reagan balozi! träffade dig första gången i okt/nov och du har varit en kompis sedan dess. inte många som vi träffade i början av vår re
efter maten blev det tårta. fast vi åt egentligen inte så mkt av den. det hela ballade ur i ett stort tårtkrig istället! ^^
16 december tog vi semester. vi hade jobbat hårt i över två månader och kände att vi behövde några dagars semester för att rensa huvudet lite, eftersom vi i
vad är det första som ploppar upp i erat huvud när ni ser det här? jepp, exakt! det här vår alldeles egna lilla kukuksklan!
en gång fick vi lite besök från skogarna i värmland! :) så då var det väl inte mer än rätt att visa skogarna i moshi, lau folest! fast först m&ar
och när vi hade fått gäster ända från sverige så passade vi på göra lite andra utflykter också, bl a den här turen till lake shala. bada bada bad
så blev det väl en del öl och konyagi när vi hade gäster... här förkrökar vi på vår balkong/veranda/uteplats?
så hade vi lite disco! det är väl likabra att värma upp här inför la liga tyckte vi. elina... jag vet inte vad du värmer upp för?
sen en dag ville frida tatuera sig. old school. det kom hem en snubbe med den här nålen och en liten burk med bläck. sedan började han. hacka hacka hacka.
och här har ni resultatet. tafuta amani det hela kostade mellan 25-30 svenska kronor och gick på en kvart. när han var klar tog han sin cykel och gick till affären på hö
ska ni någonsin åka på safari så ska ni åka med den här killen! jag vet att han ser lite creepy ut men det är han inte! han heter anthony och jobbar på et
vattenhålet till höger är det enda vattnet de har i byn. det där vattnet används till allt och av alla i byn. zamba tours kommer att lägga en stor del av pengarna som m
efter fem månader på sile vocational training centre var det dags för oss att flytta. vi flyttade till ett guest house, alltså ett rum. det här var vår "packning"...
en gång skulle vi åka till zanzibar. vi skulle åka kl 07.00 på morgonen. jag vet inte vad vi tänkte med när vi faktiskt gick upp klockan 6 på morgonen och fakti
en random snubbe från israel som hade malaria. vid namn nir! egentligen ingen i bilen som kände honom, han fick bara snålskjuts med oss för han ville inte åka med bussen so
javier - "im born in puerto rico, raised in the states and live in denmark" - colón! :D den ultimata turisten!
till vänster i fram har vi en kille från arusha med hans kk i knäet. (gött att sitta så där i typ 10 timmar? smällar man får ta om man tar med sig sånt
runt 11 på kvällen dog vår bil. medans en bunt händiga karlar mekade med bilen sov vi några timmar på ett guest house vid vägkanten. på morgonen var b
vi kom fram till kusten och planerade att hoppa på en färja över till zanzibar. så otroligt fel man kan ha! där låg tre träbåtar i vattnet och väntade.
efter frukosten bestämde vi oss för att ta bussen från bagamoyo till dar es salaam och ta färjan därifrån. efter mycket om och men så satt vi till slut på f
Direct link:
http://dayviews.com/magdaliana/2009/4/26/