Sunday 4 November 2007 photo 1/1
|
Det var en grå dag i april och jag var sex år gammal. Jag kom ihåg hur morgondiset hängde tung i luften när jag satt i mitt fönster och tittade på de förfallna träden, den råa vinden piskade hårt mot grenarna och jag frös. Jag hörde mamma ropa ifrån hallen ”jag älskar dig Bella”. Jag svarade aldrig. Sen hörde jag dörren slås igen. Jag såg hur hon gick på den lilla stigen nedanför, hon skulle gå och handla mat på Konsum, precis som vanligt vid den här tiden. Och jag var ensam med pappa igen. Pappa kom in i mitt rum och låste dörren. Han tog av mig kläderna, och började smeka min kropp. Jag låg på golvet och blundade hårt för att hoppas på att jag skulle försvinna bort, hoppas på att mamma skulle komma hem. Allt var som vanligt tills han tvingade mig att jag skulle ta av hans kläder och göra samma sak med honom som han gjorde med mig. Jag fick panik jag visste inte hur eller vad jag skulle göra. Jag försökte fly, men jag hittade inte nyckel, pappa tog tag i mig och jag skrek. Efter ett tag stridande fick jag tag i nyckeln, låste upp dörren tog en jacka i hallen och sprang ut. Jag kände hur det iskalla dagget i gräset kylde ner mina fötter och hur mina tårar frös till is. Jag ramlade flera gånger på den leriga stigen som var precis utanför mitt fönster, de vassa stenarna skrapade upp mina knän men jag sprang vidare, ut på gatan och där på andra sidan vägen stod mamma med två stora matkassar. Jag skrek ”mamma” så högt jag bara kunde och tårarna sprutade. Mamma förstod precis vad som hade hänt. Jag såg hur förtvivlad hon var och hur rädd hon blev. Hon skrek tillbaka ”Bella, Bella jag kommer”. Men hon kom aldrig. Mamma sprang över gatan men hon såg inte bilen för dimman var så tät hon såg bara mig. Mamma flög upp på bilen och sedan rakt ner på gatan, matkassarna flög åt olika håll och asfalten blev helt blodröd. Jag sprang fram till mamma och kastade mig över henne och kramade om henne hårt och skrek. Det var mitt fel, mitt fel, det var mitt fel att mamma dog.
Annons
Comment the photo
MalinBewarp
Sun 4 Nov 2007 22:55
ja, uusch visst e det hemskt:/ det är ilaf en del av min rollanalys:P
Katoka
Sun 4 Nov 2007 21:02
Usch va sorgligt, den här pjäsen bli bara tyngre å tyngre. Hur ska ja kunna hoppa på stackars Bella efter de här? Fint skrivet i alla fall :)
MalinBewarp
Sun 4 Nov 2007 21:03
ja, du det blir den verkligen:'( och jag gät jätte mycket när jag skrev det eller ja, bella grät jätte mycket när hon skrev det till mig:P
MalinBewarp
Sun 4 Nov 2007 20:53
det är en del av min rollanalys, en del av bellas brev till mig, du kommer fatta allt under föreställningen;)
Anonymous
Sun 4 Nov 2007 20:28
nu har du det malin!! usch hemskt :/
MalinBewarp
Sun 4 Nov 2007 20:29
ja, nu gäller det bara att jag får känslorna att sitta på plats, att liksom sätta in dom i repliken på någe vis om du fattar vad jag menar men det här e grunden:)
Anonymous
Sun 4 Nov 2007 20:21
vad är detta? :O
MalinBewarp
Sun 4 Nov 2007 20:22
det är en del av min rollanalys, det är rollen bella som har skrivit ett brev till mig, och den rollen ska jag spela i pjäsen gökboet i slutet va januari, då måste du komma och kolla:)
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/malinbewarp/116597805/