July
Sunday 31 August 2014 photo 1/1
|
Jag övervägde länge att redigera denna bilden, men nej. Detta är originalet och den ska förbli i detta skick. En brusig, sned och inte en av mina bästa bilder rent fotografiskt. Men, den är tagen vid ett fint tillfälle och det känns fel att försöka rätta till något som redan känns fint och vackert och charmigt i originalversion. Denna bild är tagen för tio dagar sedan, lite obestämt vilket klockslag då jag var i ett onyktert tillstånd och befann mig på ett hustak mitt i staden som jag älskar och lät känslorna svalla när jag såg alla ljusen och alla lampor som var tända i byggnaderna som fångade min syn. Det är någonting med mig och hustak, eller lägenheter högt uppe i hus med många våningar. Det är alltid utsikten, alla hus och byggnader som bildar en stad, utsikten med alla ljus och en horisont som man inte riktigt alltid kan avgöra var den slutar. Det är en av mina egna drömmar, att någongång i livet bo i en lägenhet antingen högt uppe i ett hus med många våningar eller som har tillgång till en takterass. Så att jag kan få känna staden, så jag kan se ljusen, så att jag kan få känna att det som jag älskar. Att få vara onykter på ett hustak med fina människor som uppskattar mig och att få se den nästan gudomliga utsikten med ljusen från husen och byggnaderna.
Och nu är klockan mycket, men det berör mig inte så mycket, jag kom hem klockan sju imorse, var ute på klubb hela natten. Dansade inte så mycket denna gången men jag pratade i flera timmar med folk som jag känner, med nytt folk och med alldeles underbara människor. Jag kunde bara koppla bort alla känslor och bara få vara. Bara få prata och kramas och hångla och vara hes och vara onykter. Jag sjöng med till Håkan och det var så rätt att det gjorde ont i hjärtat. Varför är det alltid så att andras ord är finare än ens egna? Varför fastnar man alltid för orden som någon annan yttrar men som man själv har tänkt på så länge? Man tänker orden så länge, undermedvetet, man försöker formulera det fast det inte riktigt går när det inte är rätt tillfälle. Men när tiden väl kommer så har man grubblat för mycket, så då släpper man det och sen är det någon annan som helt oväntat kan formulera ens ord och plötsligt fattar man allt.
Godnatt kära följare, orden är för många för att kunna förklara allt på en gång, om det ens går någongång. Nu ska jag sitta i nattens mörka sken och lyssna på någon annans ord. För hennes är mina i någon sorts verklighet.
Annons
Camera info
Camera iPhone 4
Focal length 4 mm
Aperture f/2.8
Shutter 1/15 s
ISO 1000
Comment the photo
greensparkle
Tue 2 Sep 2014 12:10
wow.
du och ord malin
du får mig att känna för saker jag annars inte bryr mig om
det, om något, är jävligt talangerat
HAHAH excuse that ugly last word
askalas välskriven text! <3
du och ord malin
du får mig att känna för saker jag annars inte bryr mig om
det, om något, är jävligt talangerat
HAHAH excuse that ugly last word
askalas välskriven text! <3
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/malinphoto/518740063/
Visa toppen
Show footer