Tuesday 24 August 2010 photo 1/1
|
dunnman !
hur kunde du länma mig här på jorden ensam.
du och jag dunnman, vi var ett och vi hade ett band som ingen kunde bryta hur dem än försökte så älskade jag dig alltid mest !
exakt varje dag när jag ser det vi hade tillsammans vill jag bara att du ska komma tillbaka till jorden och vara lycklig igen !
men istället försvann du utan att säga hejdå, och när jag kommer till ridklubben och ser att din skylt är borta och att dem har stängt för din spilta, bara de gör så jag bara vill sätta mig ner på den kalla marken och gråta eller bara försvinna till den världen du gick vidare till.
när du försvann trodde jag aldrig att jag skulle kunna leva vidare så som jag gör, men ju mer tid som går blir det svårare och svårare, saknaden är helt obeskrivlig, ingen kan fatta den sorgen jag hade när du försvann !
jag har alla mina underbara minnen med dig, du gjorde mig modig, stark och så jag började fatta va kärlek betydde !
du var för ung för att gå vidare och jag kan inte fatta hur det kunde gå till !
allt va helt normalt, du gick i din gröna hage, du fick aldrig uppleva sommaren 2010 !
jag ler på utsidan men på insidan döljer jag alla mina verkliga känslor !
det är som på natten så är man sig själv, gråter sig till sömns och på dagen tar man på en mask och försöker hålla alla tårar inne !
på ridklubben idag den 24 augusti var den första gången jag hörde ditt namn på länge , alla undrade var du var !
jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, dem rann ner på kinden och föll ner till marken , jag önskade att det var du som kunde trösta mig, precis som du alltid gjorde !
vi kommer alltid ha det underbara bandet som vi hade !
jag kommer alltid älska dig !
du kommer alltid finnas kvar i mitt inre.
om jag bara kunde fått berätta hur mycket jag älskade dig min vackra dunnman !
istället så fick jag ligga i min säng hela dagen och titta på korten som jag hade på dig !
jag kände mig lättad en stund efter jag fick reda på att du va döede, kanske var de du som lämnade våran jord och sa till mig att du mådde bra, och att du vae okej !
du har inte ont mer älskling, jag önskade att man kunde spola tillbaka tiden , så kunde jag skulle hunnit rädda dig från ditt hemska öde !
men jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig mest över hela denna jord ,
spelar inen roll hur mycket jag kommer rida, jagvet att du alltid kommer vara bäst !
jag ville bara se din vackra blick en ända gång , om det vorre möjligt !
men tyvärr inte idag och inte imorgon !
men ska lova en sak bejbi !
vi kommer ses !
snart eller lite längre !
hoppas på snart , kan inte berja mig till att se dig galoppera och må bra igen !
pussa din vackra mule !
vi ska åter uppliva våra minnen IGEN !
ingen kan hindra mig !
*1997-2010*
JAG ÄLSKAR DIG !
hur kunde du länma mig här på jorden ensam.
du och jag dunnman, vi var ett och vi hade ett band som ingen kunde bryta hur dem än försökte så älskade jag dig alltid mest !
exakt varje dag när jag ser det vi hade tillsammans vill jag bara att du ska komma tillbaka till jorden och vara lycklig igen !
men istället försvann du utan att säga hejdå, och när jag kommer till ridklubben och ser att din skylt är borta och att dem har stängt för din spilta, bara de gör så jag bara vill sätta mig ner på den kalla marken och gråta eller bara försvinna till den världen du gick vidare till.
när du försvann trodde jag aldrig att jag skulle kunna leva vidare så som jag gör, men ju mer tid som går blir det svårare och svårare, saknaden är helt obeskrivlig, ingen kan fatta den sorgen jag hade när du försvann !
jag har alla mina underbara minnen med dig, du gjorde mig modig, stark och så jag började fatta va kärlek betydde !
du var för ung för att gå vidare och jag kan inte fatta hur det kunde gå till !
allt va helt normalt, du gick i din gröna hage, du fick aldrig uppleva sommaren 2010 !
jag ler på utsidan men på insidan döljer jag alla mina verkliga känslor !
det är som på natten så är man sig själv, gråter sig till sömns och på dagen tar man på en mask och försöker hålla alla tårar inne !
på ridklubben idag den 24 augusti var den första gången jag hörde ditt namn på länge , alla undrade var du var !
jag kunde inte hålla tillbaka tårarna, dem rann ner på kinden och föll ner till marken , jag önskade att det var du som kunde trösta mig, precis som du alltid gjorde !
vi kommer alltid ha det underbara bandet som vi hade !
jag kommer alltid älska dig !
du kommer alltid finnas kvar i mitt inre.
om jag bara kunde fått berätta hur mycket jag älskade dig min vackra dunnman !
istället så fick jag ligga i min säng hela dagen och titta på korten som jag hade på dig !
jag kände mig lättad en stund efter jag fick reda på att du va döede, kanske var de du som lämnade våran jord och sa till mig att du mådde bra, och att du vae okej !
du har inte ont mer älskling, jag önskade att man kunde spola tillbaka tiden , så kunde jag skulle hunnit rädda dig från ditt hemska öde !
men jag vill bara att du ska veta att jag älskar dig mest över hela denna jord ,
spelar inen roll hur mycket jag kommer rida, jagvet att du alltid kommer vara bäst !
jag ville bara se din vackra blick en ända gång , om det vorre möjligt !
men tyvärr inte idag och inte imorgon !
men ska lova en sak bejbi !
vi kommer ses !
snart eller lite längre !
hoppas på snart , kan inte berja mig till att se dig galoppera och må bra igen !
pussa din vackra mule !
vi ska åter uppliva våra minnen IGEN !
ingen kan hindra mig !
*1997-2010*
JAG ÄLSKAR DIG !
Annons