16 år sedan idag Mamma, 16 jävla år sedan cancern tog ditt liv och du lämnade oss. Ska på graven imorgon och tända ljus eftersom Leon var så trött då vi skulle åka dit och vi åkte hem istället.

Saknaden går inte beskriva i ord, handlingar - ingenting överhuvudtaget, allt känns bara tomt. I hela mitt liv har jag känt att något fattats mig och det är du, du är den stora pusselbiten som ständigt varit borta och jag har febrilt famlat i mörker för att hitta den men det är meningslöst. Vad jag än väljer att göra så kommer du inte tillbaka till mig, till oss...

Det gör så fruktansvärt ont varje gång någon gör klart för mig hur förbannat lik dig jag är, i det yttre och i mitt största personlighetsdrag - min förmåga att i stort sett ENDAST bry mig om andra och deras mående... Samtidigt som det gör ont så blir jag väldigt glad också då jag för höra dethär, jag vet inte varför men det känns så j*vla bra att jag fått någonting av dig! Annars brukar jag få höra hur lik min biologiska pappa jag är i sättet, samma hysteriska humör, sjuk/snuskig humor och bara allmänt kocko, rolig osv..
Denna dag har inneburit sorg till att börja med men som sakta gått över till lycka - lycka för att du fortfarande finns hos oss, i vår närhet, och jag kommer aldrig någonsin sluta älska dig!!
Mor, kära älskade underbara mor <3

Annons

The photo has no tags

August 2011