Tuesday 22 January 2008 photo 1/1
|
Min ängel @ Manda Hon är runt 20 år gammal och hennes liv är redan förstört. Hon är mamma till en snart 5 åring flicka fast hon inte ens är mogen nog att ta hand om sig själv. Hon jobbar dag som natt för att få pengarna att räcka till, men de få pengarna hon får ut räcker knappt till hennes dotter och allt mindre till henne själv. Hon är utstött från samhället och ingen vill ha henne där. Hennes vänner de lämnade henne och killen han stack. Familjen sa hejdå och nu sitter hon fast. Hon vill inte leva, hon har ingen ork kvar. Hon är trött på att vara ensam och trött på att vara svag. Klockan är inte mycket, runt sju någonting, hon fyller upp badkaret medan hennes dotter sitter fastklistrad vid barnpogramet. ”Älskling, mamma ska gå och bada, men du klarar väl dig själv?” Flickan nickar sakta och tar en tugga av sin frukostmacka. Hon själv kan inte hålla tårarna inne men försöker för allt hon kan. ”Du vet väl att du är allt jag har och att jag älskar dig och kommer alltid att göra de?” får hon fram och måste kippa efter luft för att kunna stå på benen. Flickan nickar lite konstigt ”aah, mamma, jag gillar dig också” log hon och fortsatte sedan kolla på tv. Hon strök sin dotter över det blonda håret och tog sakta steg in i de lilla, gröna badrummet. Rakbladet hon hade i handen skar sakta ett sår i tummen, de sved till och hon tappade det på golvet. Med skakiga ben och blodiga fingrar plockade hon upp de igen. Hon la sig i det lilla badkaret, det ljumma vattnet slöt sig om henne. Hon hade fått nog, hon orkade inte mer. Hennes elände skulle äntligen få ett slut. Hon tog rakbladet och satte det mot vänster handled och drog ett djupt sår över pulsådern. Det gjorde ont, men smärtan hon bar på inombords var allt mycket större. För en gångs skull orkade hon inte hålla ut, hon lätt tårarna rinna så mycket de ville. Det genomskinliga vattnet blev snabbt rött och sakta men säkert började hon försvinna. Hon blev allt blekare och blekare. Rummet blev allt suddigare och känseln i kroppen hade hon förlorat. Hon började minnas massa saker om sin barndom men bilderna hon fick i huvudet blev inte klara, bara en massa suddiga bilder. Långt där borta kunde hon höra någon banka på dörren, hon hörde ett svagt rop från sin dotter. ”Öppna mamma, mamma öppna, jag måste kissa.” Med den sista kraft hon hade tog hon sina fingrar och skrev på badrumsväggen, ”Jag älskar dig”, innan hon föll ihop och kände det rödfärgade vattnet skölja ner hennes ansikte under den förfärliga ytan.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Wed 23 Jan 2008 15:34
ja började gråta när jag läste det...:( så jävla hemskt
Mandasliv
Wed 23 Jan 2008 15:35
aw, de e ju inte bra att u gråter, men jag tar de som kretik att du tyckte den var bra skriven och att jag kan beröra, så tack :)<3
Anonymous
Mon 21 Jan 2008 20:28
asså du e fan världens bästa dikt skrivare!
Anonymous
Mon 21 Jan 2008 18:27
jao, sjuuktbraa (Y)
Anonymous
Mon 21 Jan 2008 16:37
:'( har du skrivit den sj? :o
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mandasliv/153633088/