Wednesday 30 December 2009 photo 1/1
|
Mandas egen sammanfattning av 2009:
Som vanligt så såhär års är det dags för mig att summera året som gått. Man kan väl dela upp året i tre delar, vårterminen, sommarlover och höstterminen.
Vårterminen var ganska segt. Inte precis den bästa perioden. Även om den började med en jättebra födelsedag. Kommer aldrig glömma när de ringde på dörren och Hanna stod där. Hon hade rest hela vägen från gävle bara för att säga grattis. Hur unerbart var inte det? Men annars bestod vårterminen av mycket plugg, bråk o skildsmässa. Även om man inte borde säga de, så har de mesta blivit bättre i mitt liv sen mina föräldrar skiljde sig.
I början av ommaren, nämligen den 12 juni begav sig jag, mamma o tommy till gävle för att hämta hem ingen mindre än Hanna. Den sjuka känslan att veta att inom ett dygn kommer ingen mindre än Hanna Uppgren bo hos mig. Jag minns att jag var livrädd, men samtidigt hur glad som helst. Jag hade ingen aning om vad som skulle hända. De visar ju sig nu att det var nog de bästa om kunde hänt mig.
Så Jag började sommarlovet med att Hanna flyttade in. Och gud vilket sommarlov de blev! Konfan, Jalla Jalla, Segevång, Möllevångsfestivalen, Möllan över huvudtaget, Göteborg, Malmöfestivalen. Massvis med Jason, inte mindre än 7 spelningar. Allt detta kulle inte vara någonting utan mina underbara vänner, särskilt Hanne, utan dig, va fan skulle jag göra?. Under sommaren förändrades jag. Jag mognade kanske? Iaf så bytte jag musiksmak och klädsmak o allt där i mellan.
Sen kom hösten, åk 9. Fy vad jag hatade att alla började gymnasiet förutom jag. Men men, jag bestämde mig för att klara de och de gjorde jag. Även om jag varit sjuk i en månad o sänkt mina betyg. Jag övelvde detta året också, och det är väl huvudsaken?
Detta året har varit fatastiskt. Ett år jg aldrig kommer glömma. Aldrig. Men de skulle inte vara något utan Hanne och Hanna. Och Hanna? Jag e överstolt över dig! Du har klarat denna terminen så bra!
Och nu väntar ett nytt desenium, ett nytt år. Nya drömmar, nya mål. Gymnasiet och en ny skola. Är jag rädd? absolut! Längtar jag? Något så fruktansvärt mycket. 2010, Here I come!
Hanne, du vet att du har varit viktigast för mig, och det kommer du alltid att vara.
Som vanligt så såhär års är det dags för mig att summera året som gått. Man kan väl dela upp året i tre delar, vårterminen, sommarlover och höstterminen.
Vårterminen var ganska segt. Inte precis den bästa perioden. Även om den började med en jättebra födelsedag. Kommer aldrig glömma när de ringde på dörren och Hanna stod där. Hon hade rest hela vägen från gävle bara för att säga grattis. Hur unerbart var inte det? Men annars bestod vårterminen av mycket plugg, bråk o skildsmässa. Även om man inte borde säga de, så har de mesta blivit bättre i mitt liv sen mina föräldrar skiljde sig.
I början av ommaren, nämligen den 12 juni begav sig jag, mamma o tommy till gävle för att hämta hem ingen mindre än Hanna. Den sjuka känslan att veta att inom ett dygn kommer ingen mindre än Hanna Uppgren bo hos mig. Jag minns att jag var livrädd, men samtidigt hur glad som helst. Jag hade ingen aning om vad som skulle hända. De visar ju sig nu att det var nog de bästa om kunde hänt mig.
Så Jag började sommarlovet med att Hanna flyttade in. Och gud vilket sommarlov de blev! Konfan, Jalla Jalla, Segevång, Möllevångsfestivalen, Möllan över huvudtaget, Göteborg, Malmöfestivalen. Massvis med Jason, inte mindre än 7 spelningar. Allt detta kulle inte vara någonting utan mina underbara vänner, särskilt Hanne, utan dig, va fan skulle jag göra?. Under sommaren förändrades jag. Jag mognade kanske? Iaf så bytte jag musiksmak och klädsmak o allt där i mellan.
Sen kom hösten, åk 9. Fy vad jag hatade att alla började gymnasiet förutom jag. Men men, jag bestämde mig för att klara de och de gjorde jag. Även om jag varit sjuk i en månad o sänkt mina betyg. Jag övelvde detta året också, och det är väl huvudsaken?
Detta året har varit fatastiskt. Ett år jg aldrig kommer glömma. Aldrig. Men de skulle inte vara något utan Hanne och Hanna. Och Hanna? Jag e överstolt över dig! Du har klarat denna terminen så bra!
Och nu väntar ett nytt desenium, ett nytt år. Nya drömmar, nya mål. Gymnasiet och en ny skola. Är jag rädd? absolut! Längtar jag? Något så fruktansvärt mycket. 2010, Here I come!
Hanne, du vet att du har varit viktigast för mig, och det kommer du alltid att vara.
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/mandasliv/434083482/