Friday 18 June 2010 photo 1/1
|
14 maj 1939 - 18 juni 2010
Det går inte med ord beskriva saknaden! Den är så stor så du kan inte ana! Ingenting kommer någonsin att ersätta dig och det vill jag inte heller, men att leva utan dig finns inte i min värld. Du var så himla stark och det var dig jag såg upp till mest! Min pappa, min ängel! Finns inte någon som kommer att bli eller är som du. Du var den bästa pappan man kan tänka sig. Du ställde alltid upp vad det än gällde, du var alltid med mig sm ett stöd, du fanns alltid där och du behövede inte ens säga någonting, bara finnas. Har så himmla många minnen med dig! Som när vi åkte till göteborg. Du mådde som sämst, men eftersom du hade lovat att köra oss dit skulle du det. Vi sa att vi kunde ta ett tåg eller stanna hemma eller vad som helst. Men envis som du var skulle du med. Och det var underbart att ha dig med oss! Konmer ihåg att du låg i flera dagar efter det och jag berättade att jag hade så dåligt damvete för du följde med då du sa att så länge jag är med dig och andreas så är allt perfekt, då behöver jag inget mer. Då du sa att allt skulle bli bra igen. Men det gick bara ner... Vet att du skulle klarat av längre men för allihop var det bäst att göra såhär. Så länge som du kämpade mot den där jävla cancern! Så länge som du ställde upp på allt även när du mådde som sämst! Till och med när du låg i repiratorn försökte du säga och visa saker även fast du varken kunde prata eller röra på dig. Det var så hemskt att sitta där den natten så du kan aldrig förstå. Men nu i efter hand märkte jag att det var bra för oss allihop. Helt ofattbart att det hände dig, världens underbaraste människa! Du förtjänade inte det! Vet att du har det bättre nu och vi tänker på dig och saknar dig! Vila i frid Pappa <3
Det går inte med ord beskriva saknaden! Den är så stor så du kan inte ana! Ingenting kommer någonsin att ersätta dig och det vill jag inte heller, men att leva utan dig finns inte i min värld. Du var så himla stark och det var dig jag såg upp till mest! Min pappa, min ängel! Finns inte någon som kommer att bli eller är som du. Du var den bästa pappan man kan tänka sig. Du ställde alltid upp vad det än gällde, du var alltid med mig sm ett stöd, du fanns alltid där och du behövede inte ens säga någonting, bara finnas. Har så himmla många minnen med dig! Som när vi åkte till göteborg. Du mådde som sämst, men eftersom du hade lovat att köra oss dit skulle du det. Vi sa att vi kunde ta ett tåg eller stanna hemma eller vad som helst. Men envis som du var skulle du med. Och det var underbart att ha dig med oss! Konmer ihåg att du låg i flera dagar efter det och jag berättade att jag hade så dåligt damvete för du följde med då du sa att så länge jag är med dig och andreas så är allt perfekt, då behöver jag inget mer. Då du sa att allt skulle bli bra igen. Men det gick bara ner... Vet att du skulle klarat av längre men för allihop var det bäst att göra såhär. Så länge som du kämpade mot den där jävla cancern! Så länge som du ställde upp på allt även när du mådde som sämst! Till och med när du låg i repiratorn försökte du säga och visa saker även fast du varken kunde prata eller röra på dig. Det var så hemskt att sitta där den natten så du kan aldrig förstå. Men nu i efter hand märkte jag att det var bra för oss allihop. Helt ofattbart att det hände dig, världens underbaraste människa! Du förtjänade inte det! Vet att du har det bättre nu och vi tänker på dig och saknar dig! Vila i frid Pappa <3
Comment the photo
48 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/mannaman/462408341/