Det blev en ganska strulig förd hem till byn. Ett tåg hade gått sönder någonstans...så jag fick först åka från Mjölby till Motala med tåg, sedan buss från Motala till Hallsberg, och sedan tåg från Hallsberg till Bårlänge, och senan buss från Bårlänge till Gävle. En resa som normalt skulle ta fyra och en halv timme tog plötsligt nio timmar, gissa om man kände sej sliten. Dagen efter var bättre, var hos Nelly en stund på dagen, fixade med granen och åt... Sedan kom Kalle, han var som vanligt, bara jävligt mycke längre så nu känner man sej ännu mer liten. Det var kul att han kom, det var så länge sedan. Fört var jag skitnervös och gav honom jordens klumpigaste kram men efter typ två minuter kändes det som om jag aldrig varit borta, allt va som förr, han va som förr, och det gick och prata med honom, som förr... Jag hade låtit bli att bygga upp förväntningar om den här julen, Jag blev ganska överaskad, på ont eller gott, jag vet inte, mest bra tror jag. Julafton (idag alltså) har inte varit så dålig heller. Jag är helt mörbultad efter pappas tjejs massage, men nu känner jag att jag lever ivf. Är hos John nu, men det är ganska tråkigt, finns inget att göra, Kalle ville vara hemma (ja det är ju jul endå) Tänkte först erbjuda mej att komma till honom men då får jag väll onda ögat av Lena eftersom sonen kom hem typ halv fyra igår (i morse) sorry, det va inte mitt fel att han blev kvar så länge, det va hans eget. Så jag nöjer mej nog med en promenad istället. Skulle vilja träffa sara ochså men det känns lite sent att ringa nu...eller hon har säkert inte fått mitt medelande så det är nog försent i huvudtaget. Men jag ville gärna träffa henne, kanske det skulle gå lika lätt som med Kalle. Men det är inte så scyst att ringa mitt i natten så jag skiter i det. (jag kan inte bestäma mej för att ringa eller inte) Telefonen ligger här och det kliar i fingrarna. jag får fundera på det ett tag...Nu ska jag ut och gå, hej då.

Annons

The photo has no tags

January 2011