Mina små <3 började äta normal mat för 3 dagar sen och väger nu 170 resp 180 gram vardera! :D Är så glad och lättad att båda är friska och pigga! ^^

Hade det blivit två hanar hade jag behållt båda i vilket fall! ^^

aha :)

Båda stannar här då det är omöjligt att bara välja en!

Förstår det! Det är ju dessutom honor, så då är det ju inget problem att ha de med mamma sen ^^

Jopp, därför jag enbart har honor här hemma.. då det är oftast väldigt enkelt med ihopsättningen och så kan man ha många tillsammans! Dessutom är dessa tjejer lakeland och bärare för skinnygenen, vilket innebär ett steg mot mitt mål som skinnyuppfödare för då kan jag eventuellt använda en av tjejerna i min uppfödning! ^^ Men det beror helt på hur dem blir som vuxna så vi får se! Har inte bråttom med uppfödningen direkt, vill att allt ska stämma. Sedan måste hon vara över året och väga över 900 gram innan jag kan sätta ihop henne med en hane! :)

Du måste para honan innan 1 års ålder! Om hon inte fått sin första kull innan dess växer bäckenet ihop och hon får inte ut ungarna. Mellan 5-12 månader är lämpligt att man sätter ihop dem och honan får sin första kull. Sen finns det vissa marsvin som aldrig väger 900 gram ens som vuxna :) Min ena hona väger bara runt 800 gram och är snart 2 år :) Och ja hon har fått rätt mat och vitaminer men hon blir inte större :P

NEJ det är en myt! Vet inte var du fått det ifrån men honan ska helst vara över året innan man parar henne. 5 månader är dem fortfarande små, inte ens färdigväxta >< min första hona som är pet väger nu 741 gram, hon är 5 månader och växer fortfarande. Hon kommer säkert ligga på 1000 gram sen när hon är ett år, skulle inte förvåna mig. Det är rekomenderat att honan ska väga iaf över 800 gram så hon klarar dräktigheten bra. Jo vissa marsvin blir inte större men då ska man inte avla på dem heller, bara vissa som har den vikten som klarar av det.. allt annat är bara djurplågeri tycker jag!

Har aldrig haft problem att para mina vid 7-8 månader och fött upp ca 10 år. Men jag kalkar dem extra och ger dem rätt mat så de har inga problem med det.
Beror på, vissa marsvin är mindre och har inga alls problem med att ha ungar. Beror ju på individen med, är det en svag individ vilket man bör märka avlar man inte på den oavsett vikt eller storlek.
Myt vet jag inte, men har aldrig parat så sent och de har aldig blivit dräktiga efter året om vi försökt para dem sent så jag gör det inte iallafall. De större uppfödarna jag pratade med och de jag har läst står att de inte skall paras så sent. Jag anser att det inte är värt att ta risken att de inte får ut ungarna.

Från 7-10 månader är rekomendationen att börja avla på sin hona och hon BÖR även ligga på 800 gram, annars kan det bli problem med för tidigt födda bebisar eller kastade kullar. Hon måste ha vikt pga att bebisarna tar så mycket av henne.. och väger hon mindre kan hon utveckla toxicos och det är som havandeskaps förgiftning för oss människor fast för marsvin. Man ska aldrig låta henne får mer än tre kullar per tolv månaders period också.

Beror ju på vem du frågar också, alla ser de ju olika. Mina brukar vara ca 7 månader när jag sätter ihop dem. Vikten varierar, bara de har en stadig viktkurva, väger dem regelbundet så jag har koll på dem.
Alla marsvin kan utveckla toxicos, sen om det är större risk med mindre vikt har jag inte sett nån studie på.
Mina får aldrig mer än 2 kullar per år. De skall hinna återhämta sig ordentligt mellan också. Brukar va minst 6 månader mellan, oftast 8.

Som jag skrev.. allt mellan 7-10 månader är en bra ålder! Jag skrev fel när jag skrev 1 år, så det ber jag om ursäkt för! Ja självklart ska man ge det en bra och varierad kost, det är ju en självklarhet så dem klarar dräktigheten! Jag har bara fått n kull än så länge så jag vet inte ALLT men jag läser och lär mig hela tiden. Bäckenet växer inte ihop.. och dem flesta på Mif jag har pratat med säger att det är en myt, något som någon uppfödare spridit för att kunna ta kull eller kull på unga honor utan att få skit kastad på sig. Alla tycker vi olika och det är bra att du skrev! Individen är viktigast för mig, som uppfödare måste man vara noga med sina honor. Alla klarar inte av den uppgiften, dem vet inte vad dem ska göra helt enkelt och då blir det väldigt lätt att bebisarna dör, för mamman vet inte hur dem ska ta hand dem. Sedan är det oerhört viktigt att mamman har ett bra temperament, är man inne på rasuppfödning måste marsvinen följa standarden osv. Det är mycket som spelar roll och som uppfödare måste man vara medveten om dessa saker.

Låter som att du verkar ha bra koll iaf och det är ju alltid bra! Vissa har ju inte den kollen eller vill snarare inte läsa på, "det är ju så lätt att ta en kull liksom" Suck. 800 gram är ju bara en rekomenderad vikt, enligt många. I vissa fall kan ju honan väga mindre men så länge man håller koll på att hon ligger stadigt och inte går ner så ska en dräktighet inte vara något problem. Jo men det är vanligare att honor gör det eftersom hon bär på bebisar som behöver den näringen. Men äter inte honan bra, då utvecklas toxicos och antingen dör ungarna eller mamman. 2 kullar per marsvin är jättebra.. fler än 2 är djurplågeri tycker jag, men det är så JAG ser på det.

Jo man lär sig hela tiden nya saker, men skriver man på nätet får man vara noga med att det blir rätt, finns ju de som kan få för sig att börja ta kullar på sina honor när de är 2-4 år första gången om de läser fel nånstans.
Ja jag har ingen massproduktion så jag tänker inte massavla på mina ung honor för det, men har för mig att ju äldre de är och om de inte fått kullar så kan det bli en svårare förlossning med, alltså om de är kanske 1-1,5 år.
Ja sen finns det honor med bra temprament som ändå inte kan klara att ta hand om ungarna på bästa sätt när de föds, sånt vet man inte förnsen ungarna är födda heller.

Ja man måste tänka extra på de mesta. Men vill du ha några tips så är det bra att ge dem dolomitkalk under dräktighet och digivning så sliter de inte lika hårt på honan. Samt inte alls mycket pellets under dräktighet men fri tillgång efter födseln, får de för mycket i slutet på dräktigheten blir ungarna alldeles ör stora och de sliter hårdare på mamman under födseln.

Du menar per år eller hela livet? Brukar pansionera mina när de är ca 3 år, och då har de kanske haft 4-5 kullar. Har de stora kullar tar jag färre på dem helt enkelt :) Men de honor jag har och har haft har ätit jättebra så aldrig haft problem med det faktiskt. Men man skall ju alltid vara uppmärksam på de :)

Jag skrev att jag bad om ursäkt att jag skrivit fel, ser du längre upp så har jag rättat till det genom att skriva från 7-10 månader. Självklart blir det svårare för en hona som är 1-1½ år men man måste ändå tänka på att honan inte får vara för ung också, annars kan det bli riktigt fel och man kanske förlorar både honan och bebisarna. Nej självklart, man kan ju aldrig vara till 100 % säker. Hur ger jag dolomitkalk? Blandar jag ut det med något, har aldrig hört talas om att man kan ge det nämligen. Nu kommer jag iofs inte ta en kull på ett tag.. detta blev min första kull och tänker ta allt sakta. Vill inte "massavla" som många gör utan vill att mina blivande kullar ska vara genomtänkta samt att jag har tiden för varje enskild bebis som föds här! :)

Såhär stod det "Längre än till treårsdagen bör man inte använda sin hona i avel och man ska inte låta henne få mer än tre kullar per tolvmånadersperiod." :)

Jag strör det på sköljda grönsaker :) Då löser de upp sig typ. Man ger ju dem ändå grönsaker dagligen så då e de bara o strö på de. Jag ger dem de tills de är minst 6 månader så de har o växa på med. Och tills honan är helt återställd, alltså när man märker att hon är i sitt normala hull o så igen.
Om du lägger dolomitkalk i vattnet så händer de väldigt lätt att de lägger sig och täpper igen pipen på flaskan nämligen :) Även om de löst upp sig så lägger de sig så ändå.
Men kalken hjälper ju till så att honan inte tömmer sina egna reserver helt.

Själv försöker jag att få kullarna ungefär samtidigt så att man kan sälja dem tillsammans och slipper sälja ensamma ungar och riskera att de blir sittande själva. Sen är det lättare att sälja 2 marsvin som de skiljer lite i ålder på för då är rangordningen redan klar och man slipper oftast smågnabbet som kan bli mellan syskon.

Okej nu äter hon som hon ska och börjar lägga på sig vikt igen så tror inte att jag behöver ge henne det :) Men bebisarna kan nog få det då dem bara är 7 dagar gamla! :) Jo dessa två blir nog den enda kullen på ett tag! Vill bara njuta av så välmående bebisar nu när jag kan! Kommer ju behålla båda två så behöver ju inte leta efter köpare heller. Men ska tänka på allt du har skrivit, vad är det för raser du föder upp? :)

Jo men skadar ju inte att mamman äter de på sina grönsaker heller eftersom hon diar ungarna. Finns att köpa i hälsokostbutikerna.
De flesta jag har fått har varit välmående men visst är det härligt att kuna njuta av de små liven :) Skall sätta ihop mina honor och hanar runt nyår tänkte jag.
Jag föder bara upp "blandraser/pet" just nu. Hade rasmarsvin förut men de som inte är linjeavlade håller sig friskare och lever längre av den erfarenheten jag har. Sen gillar jag flerfärgade marsvin, men saknar lite av de platta nosarna som endel rasmarsvin har.
Hade engelsk crested, har även en kvar, nonself och self förut. Är dock sugen på att köpa ett cuymarsvin nån gång som sällskap, men inte lätt att få tag i och sen är det ju bra om de blir lite mer tamavlade först tycker jag :)

Varför tänkte jag inte på det? Dum man känner sig.. dem diar ju fortfarande, så tack! ^^ Ok, jag vet inte så mycket om rasavel, jag vill lära mig dock då jag drömmer om att bli skinny uppfödare :) Ja flerfärgade marsvin är riktigt fina, jag har en teddyhona som har massor av härliga färger och hon är ju så vacker! ^^ Läst lite om just Cuy marsvin men vet inte alls så mycket om dem förutom att dem föds upp för mat och att det är svårt att tämja dem! :/ Vad är det med just Cuy som tilltalar dig föresten? ^^

Lätt att glömma ;)
Inom all rasavel så är det ju högre inavelsgrad än om du avlar "okontrollerat" eller hur man nu formulerar det. Man avlar ju inom ett begränsat antal individer, de som påstår sig linjeavla använder egentligen ett finare ord för inavel, tyvärr. Så man skall ju tänka sig för vad man parar och inte, även om det kan vara 2 jättefina o goa marsvin skall man ju tänka på rasens bästa med. Har läst en hel del hundavel så har fått lära mig endel om de där :P
Jag gillar mer korthåriga släta och virvelmarsvin faktiskt :) Har en riktigt häftig hane med typ tuppkam på :) Han är beige/svart och vit :)
Men gillar att ha lite unika marsvin med ovanliga färgteckningar :)
Jo de föds upp till de från början, men finns ett fåtal uppfödare i Sverige som föder upp dem som tammarsvin, de har inte varit domnesticerade lika länge som vanliga marsvin, därför de fortfarande är skyggare och mer svårtämjda.
De e faktiskt mest storleken, tycker de är lite häftiga faktiskt :) Men måste ha mer plats först, räcker inte med 120 cm bur till ett sånt, inte enligt mig iallafall. Har ju våningsburar men de skall ju kunna sträcka ut sig ordentligt och kunna röra sig med, så de får bli i framtiden :)

Ok! Jo vet många som rasavlar och det är ett himla jobb för dem att hitta perfekta individer som kompletterar varandra. Men all cred till dem som klarar av det, dock inte dem som kör med inavel :/ Korthåriga marsvin är ju så söta, har två teddys här hemma och älskar deras päls, så mysig! Ja marsvin ska vara lite udda, iaf enligt mig själv! ^^ Jo kan tänka mig att dem behöver dubbelt så mycket med plats för att kunna må bra! =)

Ja det är de, men har fått med så mycket ohyra från större uppfödare så köper faktiskt mina privat nu mera :) De brukar dessutom vara mer hanterade och mer framåt har jag upplevt :)
Ja de är fina :) Men man kan inte ha alla marsvin man tycer är fina och söta heller xD skulle bli så många då :P

Ja och man skall nog ha dubbelt så mycket tid för att få en cuy tam, och den har inte jag med 2 vuxna hundar o en valp o 8 andra marsvin nu xD

Jasså? Jag trodde att större uppfödare hade "bättre" marsvin eller vad man säger.. jo två av mina tjejer är ifrån privatuppfödare. Kitsune, min första kommer ifrån en uppfödare här i Gävle, hon är riktigt duktig och proffsig! Hoppas hon reggar sig och blir större, hennes marsvin är verkligen underbara! ^^ Den andra tösen är min första teddy, hon kommer strax utanför Uppsala. Dock var hon utegris och det gillades inte av mig alls! Inte ett dugg hanterad också så andra dagen rev hon mig på ena armen, ca 10 cm långt sår blev det som idag är ett ganska så tydligt ärr hehe! Men sen efter det så är hon hur tam som helst! :) Så ja, finns delade meningar kring privatuppfödare och dem större uppfödarna. Man får vara extremt noga med var man köper sina älskade grisar ifrån. Nej självklart inte, som uppfödare måste man ju leta efter bra avelsmaterial också, inte bara gå efter utseendet. :) Jag har dock aldrig haft möjlighet att träffa mina innan jag tingade dem då avståndet var väldigt långt! Har dock alltid litat på uppfödarna när dem sagt att marsvinen är i gott skick osv. Dock kan man ju ha otur ibland och råka träffa på folk som inte alls är seriösa och skiter blanka fan i sina marsvin :( Så självklart finns det sådana människor också! Oj mycket djur alltså :D Jag och smabon har 2 cornish rex, en kinesisk nakenhund och 9 marsvin totalt här hemma! ^^ Men nu blir det nog inga fler marsvin på ett tag.. måste finnas tid och ork för att ta hand om alla också! 9 marsvin fungerar bra för mig! =)

Njo men har man 150-200 marsvin kan man ju enkelt räkna ut att de inte blivit särskilt mycket hanterade... Jag har även tagit några omplaceringar på blocket om de passat in här o så :)
Finns många som skiter i sina djur, men även många som tar väl hand om dem :)
Haha har inte så många djur just nu, hade fler förut men gick gymnasiet 30 mil härifrån o hade bara en hund med mig då, så mamma hjälpte mig med de marsvin jag hade kvar under tiden så nu har köpt lite nya o sparat några ungar nu :) Så de lär inte bli fler här nu, förutom ungarna då men planen är väl att sälja de flesta om man inte blir störtkär i någon/några :)
Har ifs 2 undulater med xD
Men trivs toppen med djur så då e de inte så jobbigt med all skötsel heller :P

OJ haha, ja då blir det svårt att hinna med alla! Trodde du menade personer som hade en 30 st eller något. Inte 150-200.. finns det verkligen sådana människor och VARFÖR har man så många? Kan tänka mig att sådana endast föder upp för att sälja till djurbutiker etc :( Jo jag är också sådan som älskar djur och har inga problem med att sköta om dem. Dock blir jag förbannad när man får höra ditt och datt där folk hackar på en och säger "VARFÖR har du så mycket djur?! HUR hinner du med att sköta om alla?!" o blablablabla.. :P

Ja de va så många jag menade xD jag har som mest haft 29 stycken men då hade jag endel ungar med, hade en hästbox på 7 kvadratmeter som honorna sprang i då :P Somartid va de inga problem med kyla heller, sen byggde jag hyllor typ som de kunde gå upp på o tillslut gjorde vi hyllor som de hade hela tiden :P 80 djupa o som ett u där längsta sidan va 3,6 meter :P
Jadu de är stora rasuppfödare som har dem till utställning men även säljer till andra uppfödare.
Haha ja folk tycker jag o killen har mycket djur med, men sålänge man tar hand om dem o ger dem de de behöver e de inga problem tycker jag :) Vi e ifs sugna på o ha nåt terrarie med, men valpen måste bli äldre först. Hon tar ju mer tid nu som valp ä som vuxen :P Men ett terrarie är inte jättemycket jobb men ändå ett ansvar :P

Oja ^^

Mina sötnosar! ^^