Monday 3 December 2007 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
saker och ting är ju komplicerade då och då, speciellt de där hindren som förmodligen de flesta träffar på nån gång i livet, det är ju inget nytt direkt. men när man väl fått kläm på dem, och det centrala börjar gå åt sidan, kanske tillochmed bit för bit börjar tyna bort, det är i det skeéndet man lyfter ena ögonbrynet och rynkar lite lätt på pannan, och frågar sig själv tusentals idiotiska frågor, bland annat varför man var så enormt dum. okej låt se, att man kämpat förgäves är väl ingen einstein fråga direkt, men är man fröken besserwisser själv och slått bort alla råd från omgivningen för att köra sitt egna, patetiska rollspel får man ta mig fan skylla sig själv.. vilket fiasko. MEN, med glimten i ögat, (och lite för gammal kärleks skull förstås) tar man på sig det, och kan nu i efterhand luta sig tillbaka och se på det med ett leénde på läpparna. (tss, hånflinhånflin..) kärlek? .. bannlys skiten! jagärintebitter. okej? på bilden, som inte har något med texten att göra är min bästa killkompis chris, han är den sötaste jag vet i hela världen :) pusspådig.
Annons