December
Friday 9 April 2010 photo 1/1
|
Jag var i skolan, det var julavslutning. Alla plockade ur sina grejer och städade sina skåp. Jag stod och kollade på mina tre små bebisar där de ligger i sin kuvös och sover. Jag är gravid med trillingar...
Jag plockar ut bebisarna ur kuvösen och lägger dem i barnvagnen. Sedan går jag ut genom dörren och suckar när vagnen hoppar överdrivet mycket när jag rullar den över tröskeln.
Jag suckar än en gång när jag kolla upp mot trappan jag måste uppför för att komma ut ur skolan. Sedan puttar jag vagnen uppför trappan, rädd att mina bebisar ska ramla ur vagnen eftersom att den skumpar så mycket.
Jag lyckas i alla fall ta mig upp för trapporna och fram till min cykel som står och väntar.
Jag lyfter upp mina små bebisar som ligger inlindade i en filt i vagnen och ställer dem som blommor i en vas, i min cykelkorg.
Jag börjar cykla, och upptäcker att det är rätt så mörkt ute, så jag tänker "hoppas att det inte kommer någon polisbil, för jag är inte säker på om min cykellampa fungerar" jag kollar ner på styret och trycker på knappen på lampan, och ett svagt sken lyser upp en halv meter på vägen framför mig, och tänker "aja, jag har ju en lampa i alla fall, så om jag träffar en polis så kan han ju inte klaga".
Jag trampar vidare och kommer fram till en å, det är en smal bro som leder över den och vid det här laget så är det kolsvart ute och min cykellampa lyser inte upp så mycket. Jag cyklar upp på bron och plötsligt svänger den till och jag hinner inte svänga, så jag hoppar av cykeln som åker ner i vattnet, medan jag själv står på bron. Jag ser inte mina bebisar och jag får panik.
Så jag hoppar ner i vattnet efter dem, men precis när jag kommer ner i vattnet så kommer jag plötsligt på en väldigt viktig sak:
"Jävlar! Mobilen!" skriker jag och rusar mot kanten. Jag plockar upp mobilen ur fickan och plockar genast isär bitarna och blåser sedan på batteriet och SIM-kortet för att de ska torka.
Helt plötsligt så kommer jag på att mina bebisar ligger på åns botten och håller på att drunkna. Så jag skriker till mig själv:
"Ring 112!" Jag börjar själv pussla ihop alla delar till mobilen och ringer 112, när någon äntligen svarar så säger de:
"911, how can i help you?"
Jag tänker inte så mycket på att killen i luren inte pratar svenska utan börjar prata på engelska jag med:
"Hi, my babies are drownin. I’m pregnant, but my babies are allready out of my stomack, I know it sounds wierd but I can’t really explane it." Sa jag sedan gav jag telefonen till en tjej som stod bredvid och kastade mig ut i vattnet och plockade upp två av bebisarna, gav dem till tjejen och dök sedan efter den sista bebisen. Jag kom upp ur vattnet och…
....hörde mobilen vibrera. Jag vaknade och såg att jag hade fått tre sms. Det hela var alltså bara en dröm.
Jag plockar ut bebisarna ur kuvösen och lägger dem i barnvagnen. Sedan går jag ut genom dörren och suckar när vagnen hoppar överdrivet mycket när jag rullar den över tröskeln.
Jag suckar än en gång när jag kolla upp mot trappan jag måste uppför för att komma ut ur skolan. Sedan puttar jag vagnen uppför trappan, rädd att mina bebisar ska ramla ur vagnen eftersom att den skumpar så mycket.
Jag lyckas i alla fall ta mig upp för trapporna och fram till min cykel som står och väntar.
Jag lyfter upp mina små bebisar som ligger inlindade i en filt i vagnen och ställer dem som blommor i en vas, i min cykelkorg.
Jag börjar cykla, och upptäcker att det är rätt så mörkt ute, så jag tänker "hoppas att det inte kommer någon polisbil, för jag är inte säker på om min cykellampa fungerar" jag kollar ner på styret och trycker på knappen på lampan, och ett svagt sken lyser upp en halv meter på vägen framför mig, och tänker "aja, jag har ju en lampa i alla fall, så om jag träffar en polis så kan han ju inte klaga".
Jag trampar vidare och kommer fram till en å, det är en smal bro som leder över den och vid det här laget så är det kolsvart ute och min cykellampa lyser inte upp så mycket. Jag cyklar upp på bron och plötsligt svänger den till och jag hinner inte svänga, så jag hoppar av cykeln som åker ner i vattnet, medan jag själv står på bron. Jag ser inte mina bebisar och jag får panik.
Så jag hoppar ner i vattnet efter dem, men precis när jag kommer ner i vattnet så kommer jag plötsligt på en väldigt viktig sak:
"Jävlar! Mobilen!" skriker jag och rusar mot kanten. Jag plockar upp mobilen ur fickan och plockar genast isär bitarna och blåser sedan på batteriet och SIM-kortet för att de ska torka.
Helt plötsligt så kommer jag på att mina bebisar ligger på åns botten och håller på att drunkna. Så jag skriker till mig själv:
"Ring 112!" Jag börjar själv pussla ihop alla delar till mobilen och ringer 112, när någon äntligen svarar så säger de:
"911, how can i help you?"
Jag tänker inte så mycket på att killen i luren inte pratar svenska utan börjar prata på engelska jag med:
"Hi, my babies are drownin. I’m pregnant, but my babies are allready out of my stomack, I know it sounds wierd but I can’t really explane it." Sa jag sedan gav jag telefonen till en tjej som stod bredvid och kastade mig ut i vattnet och plockade upp två av bebisarna, gav dem till tjejen och dök sedan efter den sista bebisen. Jag kom upp ur vattnet och…
....hörde mobilen vibrera. Jag vaknade och såg att jag hade fått tre sms. Det hela var alltså bara en dröm.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/matiildau/452196161/
Visa toppen
Show footer