February
Wednesday 24 February 2010 photo 1/1
|
Jag älskar lyx. Jag kan leva spatanskt, är inte rädd för att få smuts under naglarna, det får man lära sig efter ngr segelsemestrar då man varit ute i två-tre veckor utan att inte ens duschat. Men fan ska jag leva spatanskt vill jag ändå göra det med klass. Det ska vara riktiga grejor, kvalité av klass på flyvästar & sovsäckar. Jag kan snöa in mig på vilket område som helst. Nu senast var det skidkläderna, min plan fr början var enkel, ska vara borta en vecka, snyggt men inte dyrare än nödvändigt. Termobyxorna klarade kriteriet, men sen rycktes jag med tappade andan & sans vid en PEAK-jacka, de andra jackorna hamnade i skuggan av PEAK:en. Resonerade fram&tillbaka av beslutsångert, men engentligen fanns det ingen återvändo, jag kunde inte lämna PEAK:en åt ngt annat öde än mitt. & när jag ändå inversterat i PEAK:en, då kvittar ju ett par skidhanskar i svart skinn.
Så var det när jag skulle inverstera i en laptop ocskå. Jag vet ingenting om datorer, jag vet inte hur systemet är uppbyggdt lr hur det fungerar. Bara vetskapen att det fungerar räcker bra för mig. Jag behöver ingenting avancerat, bara jag kan ut och surfa lite, hyfsad betteritid, någolunda snygg & framför allt snabb.
Så jag började spana. Kollade av med de som är insatta i branchen. Vad är bra vad är dåligt. Slängde ett öga på VAIO:orna, smekte den glansiga texturen, beundrade den utsökta designen och framförallt, det gnistrande glittret i lacken. Jag drömde inte ens om att äga en, bara att få ynnersten att beundra & beröra den var berusande. Jag tittade på de andra lapsen, men de föll alltid på något. Det fanns egentligen bara ett alternativ jag kunde förlika mig med, det var VAIO:n med glitter. Hade tänkt mig en svartglittrig lackering, effekten blev som att lapen var omklädd av en stjärnhimmel. Jag hade redan döpt den, i mitt huvud gick den under benämningen Star Wars-lapen. Men så var det ju det där med fettfläckarna, minsta lilla fingavtryck gav ifrån sig ett vitdimmigt spår & jag kan inte surfa med plasthanskar, det går bara inte. Så det blev en bronsglittrig instället, resonerade som så, kan jag inte hantera rymden så får jag nöja mig med jorden. Så detta är Tellus-lapen. & jag trivs med min Tellus.
Så var det när jag skulle inverstera i en laptop ocskå. Jag vet ingenting om datorer, jag vet inte hur systemet är uppbyggdt lr hur det fungerar. Bara vetskapen att det fungerar räcker bra för mig. Jag behöver ingenting avancerat, bara jag kan ut och surfa lite, hyfsad betteritid, någolunda snygg & framför allt snabb.
Så jag började spana. Kollade av med de som är insatta i branchen. Vad är bra vad är dåligt. Slängde ett öga på VAIO:orna, smekte den glansiga texturen, beundrade den utsökta designen och framförallt, det gnistrande glittret i lacken. Jag drömde inte ens om att äga en, bara att få ynnersten att beundra & beröra den var berusande. Jag tittade på de andra lapsen, men de föll alltid på något. Det fanns egentligen bara ett alternativ jag kunde förlika mig med, det var VAIO:n med glitter. Hade tänkt mig en svartglittrig lackering, effekten blev som att lapen var omklädd av en stjärnhimmel. Jag hade redan döpt den, i mitt huvud gick den under benämningen Star Wars-lapen. Men så var det ju det där med fettfläckarna, minsta lilla fingavtryck gav ifrån sig ett vitdimmigt spår & jag kan inte surfa med plasthanskar, det går bara inte. Så det blev en bronsglittrig instället, resonerade som så, kan jag inte hantera rymden så får jag nöja mig med jorden. Så detta är Tellus-lapen. & jag trivs med min Tellus.
Visa toppen
Show footer