Saturday 12 June 2010 photo 1/1
|
Saturday 12 June 2010 photo 1/1
|
Jag går här i min ensamhet och le,
försöker se det fina alla andra se.
Kanske är de det sista leendet här,
eller början på ett nytt där.
Jag tror att allting har en mening vi inte förstått,
men vi kan inte sluta här, vi har faktiskt nått.
Nått fint som båda vet finns,
nått fint som båda av oss minns.
Varför ta slut på det fina vi har,
två vänner går åt olika dar.
Som regnet tar över solen,
där vi en gång satt i stolen.
Jag är inte så bra på att rimma,
men något ska väll gå att finna.
Jag hoppas att nått dig berör,
jag som går här, tänk om jag dör!
Då du ett minne i alla fall ha,
av det jag till dig en gång sa.
Jag hoppas du tar åt dig och inte slänger vidan,
du är faktiskt en person jag vill ha vid sidan.
Vår vänskap är som sju svåra år,
men vi kämpar och allt består.
Jag hoppas på en lycka tillslut,
innan allting dör ut.
Jag älskar dig,
och jag vet att du älskar mig.
Vi har två starka vänskapsband,
och kommer alltid.......alltid vandra hand i hand.
// Emeliie Göthberg*