Wednesday 7 April 2010 photo 12/18
|
Förlåt för en kort del.. Men nästa blir längre :). Och nu när jag ändå är i gång: Glöm inte att kommentera!
I bilen på vägen hem var jag så lycklig att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Bill höll i min hand och gjorde mig stark, precis som i ett sånt där tv-spel som min lillebrorsa alltid spelar, när man springer och tar en sak så får man kraft eller liv.
Precis den känslan hade jag nu. Jag var i ett tv-spel, vägen hit hade varit svår men tillslut hittade jag saken som gjorde att man blev stark. Men just då tänkte jag inte på vad som kommer efter att man har blivit stark igen..
- Har du berättat än? Sa Elli och bröt tystnaden.
- Nej. Sa jag sanningsenligt.
- Vadå? Alla fyra killar kollade nyfiket på mig.
- Jag ska berätta för Bill när vi kommer hem, sen är det upp till honom om han skäms för att vara tillsammans med mig efter det.
- Inget kan få mig att skämmas över dig, jag är så sjukt stolt över dig! Sa han och log sitt otroligt charmiga leende.
När vi var framme hoppade jag ur bilen. Min mobil lät, jag hade fått ett sms.
"Du kan inte gömma dig mycket längre, jävla hora! Stod det i smset. Bill kollade över min axel.
- CP barn asså! Sa han.
- Man säger inte CP, det är elakt mot dom som är CP. Sa jag till honom.
- Sorry, tänkte inte på det.
- Kom jag måste fråga en sak. Jag drog med mig honom in till hans rum.
- Jag vad är det älskling? Sa han när han hade stängt dörren. Jag tog ett djupt andetag, det hängde på det här nu, allt eller inget.
- Du vet smset jag fick nyss? Där det stod hora? Började jag och han nickade. Jag fortsatte. – Kan man vara hora om man är oskuld? Där hade jag fått det sagt. Ja jag var 20 och oskuld.
- Är du.. är du oskuld? Sa han lite chockat.
- Japp. Och jag är fan stolt, jag har inte hittat den rätta än och jag vill vänta.
Jag kände att han ryckte till där han stod med sin hand i min.
- Vad är det? Sa jag förvånat.
- Du sa bara att du inte hade hittat den rätta än.. Han kollade ner i golvet.
- Bill, ta det lugnt. Jag har inte hittat den rätta innan jag hittade dig. Sa jag och log.
Han böjde sig fram och kysste mig, länge. Han förde mig mot sängen, och klädesplagg efter klädesplagg åkte av..
I bilen på vägen hem var jag så lycklig att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Bill höll i min hand och gjorde mig stark, precis som i ett sånt där tv-spel som min lillebrorsa alltid spelar, när man springer och tar en sak så får man kraft eller liv.