October
Sunday 21 October 2012 photo 1/1
|
Mor har slängt min tv.
Inte för att det är någon ny, dyr plattv med hur stor skärm som helst eller så, utan det är tjocktvn som vi haft hela min uppväxt. Den är 20+ år gammal nu, men den har fungerat utan problem hela mitt liv. Den är underbar att sitta och spela på. Förutom att den är helt fantastisk, så står den på en väldigt, väldigt praktisk ställning som man kan ha VHS + Playstation på också.
Den betyder en hel del för mig. Jag fäster mig gärna vid saker från min barndom. Så gärna att det nästan blir löjligt.
Just nu sitter jag i Mikaels soffa och mår illa. Jag har gråtit, skakat och haft ett nervöst sammanbrott. Just nu mår jag bara illa, har inte alls långt till gråten och vill aldrig någonsin mer röra på mig i hela mitt liv. Ingenting spelar någon roll. Just nu vill jag bara sjunka genom marken och försvinna för all evighet. Eller helt enkelt bara dö. Det borde inte vara så att en sådan här "liten" sak kan få omkull hela min värld. Det är meningen att idag ska vara en glad mysdag, för idag för ett år en blev MIkael och jag tillsammans för första gången. Vi ska äta ute, gå på bio och bara mysa. Men jag har ingen lust med något av det, för odjuret i bröstkorgen river och sliter, och även fast jag bara ätit glass idag vill jag inget hellre än att spy för att bli av med ångesten.
Jag har förklarat - gång på gång på gång - hur gärna jag vill ha den där tvn, när hon skulle slänga den första gången, när hon hade köpt en ny. Jag försökte förklara hur mycket den betyder för mig, hur gärna jag vill ha just DEN tvn, och jag trodde att hon hade fattat det. Men tydligen inte. Och nu säger hon att hon inte visste. Jag ska sova där inatt, för Kulan behöver passas imorgon på morgonen, men jag vill inte. Jag vill inte träffa den där kvinnan just nu. Villintevillintevillinte.
Jag måste få iväg mina böcker därifrån, för annars kommer hon slänga dem med. Det har hon pratat om att göra flera, flera gånger. Och jag har ingenstans att göra av dem. Hon vägrar ha dem på sin vind, och det enda andra stället jag kan tänka mig att jag får förvara saker på är hos far&Maj, men i så fall kommer de stå ute i ladan, och... Böcker från 1800-talet i en oisolerad, fuktig lada? Nej. Så jag funderar på att ge bort dem. Faktiskt. Det gör så ont och nu börjar jag gråta igen, men hellre att jag ger dem till Amanda eller Signe (som jag vet skulle uppskatta och ta bra hand om dem) än låter dem bli slängda. Då kan jag kanske få låna dem också, när jag har tid att läsa. Men jag vill inte. Ni vet redan att mina böcker är mitt liv, och jag villinte, klarar inte av att göra mig av med dem. Speciellt inte nu, när allting bara gör ont och det enda som får det att kännas bättre på-riktigt är att gräva ner näsan i en gammal bok och lukta mig bort.
Det går bortom mitt förstånd hur man kan vilja slänga någonting som får ens barn att vilja fortsätta leva. Jag kan inte förstå det alls. När man har ett barn som bara gråter eller skriker och vägrar äta, men som blir glad, sprudlande lycklig och klarar av vardagen när den har läst en bra bok - och så vill man ta bort det. Nej. Men det är klart, böcker är ju inte en legitim hobby. Att läsa kommer ju inte ta mig någonstans i livet. Att läsa hör barndomen till, och när man börjar bli äldre så kan man förströ sig med ljudböcker någon gång ibland. Men det är ingenting som en studerande ungdom kan hålla på med. Det är slöseri med tid.
(ni ska vara medvetna om att min mor inte är en så hemsk häxa som det låter som här. jag är bara arg.)
Inte för att det är någon ny, dyr plattv med hur stor skärm som helst eller så, utan det är tjocktvn som vi haft hela min uppväxt. Den är 20+ år gammal nu, men den har fungerat utan problem hela mitt liv. Den är underbar att sitta och spela på. Förutom att den är helt fantastisk, så står den på en väldigt, väldigt praktisk ställning som man kan ha VHS + Playstation på också.
Den betyder en hel del för mig. Jag fäster mig gärna vid saker från min barndom. Så gärna att det nästan blir löjligt.
Just nu sitter jag i Mikaels soffa och mår illa. Jag har gråtit, skakat och haft ett nervöst sammanbrott. Just nu mår jag bara illa, har inte alls långt till gråten och vill aldrig någonsin mer röra på mig i hela mitt liv. Ingenting spelar någon roll. Just nu vill jag bara sjunka genom marken och försvinna för all evighet. Eller helt enkelt bara dö. Det borde inte vara så att en sådan här "liten" sak kan få omkull hela min värld. Det är meningen att idag ska vara en glad mysdag, för idag för ett år en blev MIkael och jag tillsammans för första gången. Vi ska äta ute, gå på bio och bara mysa. Men jag har ingen lust med något av det, för odjuret i bröstkorgen river och sliter, och även fast jag bara ätit glass idag vill jag inget hellre än att spy för att bli av med ångesten.
Jag har förklarat - gång på gång på gång - hur gärna jag vill ha den där tvn, när hon skulle slänga den första gången, när hon hade köpt en ny. Jag försökte förklara hur mycket den betyder för mig, hur gärna jag vill ha just DEN tvn, och jag trodde att hon hade fattat det. Men tydligen inte. Och nu säger hon att hon inte visste. Jag ska sova där inatt, för Kulan behöver passas imorgon på morgonen, men jag vill inte. Jag vill inte träffa den där kvinnan just nu. Villintevillintevillinte.
Jag måste få iväg mina böcker därifrån, för annars kommer hon slänga dem med. Det har hon pratat om att göra flera, flera gånger. Och jag har ingenstans att göra av dem. Hon vägrar ha dem på sin vind, och det enda andra stället jag kan tänka mig att jag får förvara saker på är hos far&Maj, men i så fall kommer de stå ute i ladan, och... Böcker från 1800-talet i en oisolerad, fuktig lada? Nej. Så jag funderar på att ge bort dem. Faktiskt. Det gör så ont och nu börjar jag gråta igen, men hellre att jag ger dem till Amanda eller Signe (som jag vet skulle uppskatta och ta bra hand om dem) än låter dem bli slängda. Då kan jag kanske få låna dem också, när jag har tid att läsa. Men jag vill inte. Ni vet redan att mina böcker är mitt liv, och jag villinte, klarar inte av att göra mig av med dem. Speciellt inte nu, när allting bara gör ont och det enda som får det att kännas bättre på-riktigt är att gräva ner näsan i en gammal bok och lukta mig bort.
Det går bortom mitt förstånd hur man kan vilja slänga någonting som får ens barn att vilja fortsätta leva. Jag kan inte förstå det alls. När man har ett barn som bara gråter eller skriker och vägrar äta, men som blir glad, sprudlande lycklig och klarar av vardagen när den har läst en bra bok - och så vill man ta bort det. Nej. Men det är klart, böcker är ju inte en legitim hobby. Att läsa kommer ju inte ta mig någonstans i livet. Att läsa hör barndomen till, och när man börjar bli äldre så kan man förströ sig med ljudböcker någon gång ibland. Men det är ingenting som en studerande ungdom kan hålla på med. Det är slöseri med tid.
(ni ska vara medvetna om att min mor inte är en så hemsk häxa som det låter som här. jag är bara arg.)
Annons
Tiggidragon
Mon 22 Oct 2012 18:07
Jag förstår hur du känner, jag är likadan :c och hallå eller, böcker?! Det är väl bättre att du sitter och läser, får sjuuukt mycket allmänbildning och så vidare, istället för att hänga på stan, supa dig under bordet två eller fler dagar i bordet, horar och förstör?
Okay, nu är jag liiiite drastiskt kanske, men ändå. Det är BÖCKER. En av de bästa hobbies som finns. Det är liksom.. Fantastisk, att läsa. Usch!
Om du behöver någonstans att ha böcker, så kan jag ha dem hos mig eller Jesper. Det må vara långt mellan oss, men vi kommer att ta hand om dem, och ge dem kärlek och läsa dem lite då och då. Vi båda älskar ju böcker, och vi båda behöver antagligen lite mer att läsa, hehe... Nej, men alltså, om det behövs, så vet du det (:
Okay, nu är jag liiiite drastiskt kanske, men ändå. Det är BÖCKER. En av de bästa hobbies som finns. Det är liksom.. Fantastisk, att läsa. Usch!
Om du behöver någonstans att ha böcker, så kan jag ha dem hos mig eller Jesper. Det må vara långt mellan oss, men vi kommer att ta hand om dem, och ge dem kärlek och läsa dem lite då och då. Vi båda älskar ju böcker, och vi båda behöver antagligen lite mer att läsa, hehe... Nej, men alltså, om det behövs, så vet du det (:
Eining
Mon 22 Oct 2012 07:43
Alltså, jag förstår precis hur du känner dig gällande TV:n! Låter sjukt, men du är fan inte ensam!!!
Vi hade en jättegammal TV innan. En Grundig. Tyvärr kollade jag inte vilken modell det var.
Hur som helst, jag är 20 och ett halvt nu, min farfar dog när jag var 6. Pappa ärvde TV:n när min farfar hade gått bort, och då hade han ju redan haft den i... öhm... 15 år kanske? En tramsigt gammal TV alltså.
Och en så SJUUUUUKT stor del av min uppväxt. När jag var liten så brukade vår nyare TV stå i vardagsrummet och så hade vi farfars TV i mina föräldrars rum. Där inne låg jag varje lördagsmorgon och kollade på pokémon och sailor moon och alla de andra underbara tecknade serierna som gick på kanal 3, 4 och 5 fram till klockan 10 på morgonen.
De lördagsmorgonarna och Disneydags om kvällarna var liksom det allra stadigaste och heligaste i min tillvaro. Och jag fick det genom farfars gamla ful-som-stryk-TV! Där i dubbelsängen låg jag också varje gång jag var sjuk och fördrev tiden med att kolla på disneyfilmer (har alltid varit disneytok!) på VHS. Det var just så jag låg och kollade på TV när jag fick ont i magen på grund av blindtarmsinflammation. Jag låg fortfarande där och kollade på film på farfars gamla TV, med pappa bredvid mig, när ambulansen kom och sköterskorna kom in för att undersöka mig innan vi åkte iväg.
Och varje sommar så flyttade vi ut till vår kolonilott i utkanten av stan. Bland de första lassen ut dit var det farfars gamla TV som åkte. Pappa bar det stora åbäket nerför trapporna i hyreshuset varje vår och upp igen varje höst. När TV:n åkte så var det dags på riktigt att flytta ut till friheten där på kolonilotten - paradiset på jorden för mig bodde inklämd i en liten lägenhet övriga året. Och varje tisdagskväll där i kolonin så samlades vi vi framför farfars gamla TV och kollade på allsång på Skansen och efter det kom Morden i Midsomer.
Det är helt sjukt vad den TV:n betytt mycket för mig, och helsike i det vad jag blivit förbannad om mina föräldrar slängt den när den fortfarande fungerade! Som tur var så var pappa av samma åsikt som jag - varför köpa nytt när det gamla fortfarande funkar?
Till nyår 2011/2012 så hade jag och min pojkvän och ett par vänner dukat fint här uppe på övervåningen i vårt hus och så hade vi en riktigt trevlig trerätters middag. Efter tolvslaget så satt vi uppe en lång stund och kollade på gamla disneyfilmer på VHS på den gamla TV:n. Mysigaste natten i världshistorien!
Tyvärr så small bildröret på den i somras, så den var ju sönder och det går ju inte att hitta någon som kan laga en så gammal TV. Så farfars gamla TV fick till slut åka på sista resan till tippen och det blev riktigt tomt där den stått i vardagsrummet på övervåningen. Men det känns ändå bättre att vi slängde den på grund av att den inte fungerade längre. Jag hade nog inte pallat med om min mamma slängt den när den fortfarande var i gott skick. :< Men du ska veta att du inte är den enda som fullkomligt älskat en gammal TV!
Vi hade en jättegammal TV innan. En Grundig. Tyvärr kollade jag inte vilken modell det var.
Hur som helst, jag är 20 och ett halvt nu, min farfar dog när jag var 6. Pappa ärvde TV:n när min farfar hade gått bort, och då hade han ju redan haft den i... öhm... 15 år kanske? En tramsigt gammal TV alltså.
Och en så SJUUUUUKT stor del av min uppväxt. När jag var liten så brukade vår nyare TV stå i vardagsrummet och så hade vi farfars TV i mina föräldrars rum. Där inne låg jag varje lördagsmorgon och kollade på pokémon och sailor moon och alla de andra underbara tecknade serierna som gick på kanal 3, 4 och 5 fram till klockan 10 på morgonen.
De lördagsmorgonarna och Disneydags om kvällarna var liksom det allra stadigaste och heligaste i min tillvaro. Och jag fick det genom farfars gamla ful-som-stryk-TV! Där i dubbelsängen låg jag också varje gång jag var sjuk och fördrev tiden med att kolla på disneyfilmer (har alltid varit disneytok!) på VHS. Det var just så jag låg och kollade på TV när jag fick ont i magen på grund av blindtarmsinflammation. Jag låg fortfarande där och kollade på film på farfars gamla TV, med pappa bredvid mig, när ambulansen kom och sköterskorna kom in för att undersöka mig innan vi åkte iväg.
Och varje sommar så flyttade vi ut till vår kolonilott i utkanten av stan. Bland de första lassen ut dit var det farfars gamla TV som åkte. Pappa bar det stora åbäket nerför trapporna i hyreshuset varje vår och upp igen varje höst. När TV:n åkte så var det dags på riktigt att flytta ut till friheten där på kolonilotten - paradiset på jorden för mig bodde inklämd i en liten lägenhet övriga året. Och varje tisdagskväll där i kolonin så samlades vi vi framför farfars gamla TV och kollade på allsång på Skansen och efter det kom Morden i Midsomer.
Det är helt sjukt vad den TV:n betytt mycket för mig, och helsike i det vad jag blivit förbannad om mina föräldrar slängt den när den fortfarande fungerade! Som tur var så var pappa av samma åsikt som jag - varför köpa nytt när det gamla fortfarande funkar?
Till nyår 2011/2012 så hade jag och min pojkvän och ett par vänner dukat fint här uppe på övervåningen i vårt hus och så hade vi en riktigt trevlig trerätters middag. Efter tolvslaget så satt vi uppe en lång stund och kollade på gamla disneyfilmer på VHS på den gamla TV:n. Mysigaste natten i världshistorien!
Tyvärr så small bildröret på den i somras, så den var ju sönder och det går ju inte att hitta någon som kan laga en så gammal TV. Så farfars gamla TV fick till slut åka på sista resan till tippen och det blev riktigt tomt där den stått i vardagsrummet på övervåningen. Men det känns ändå bättre att vi slängde den på grund av att den inte fungerade längre. Jag hade nog inte pallat med om min mamma slängt den när den fortfarande var i gott skick. :< Men du ska veta att du inte är den enda som fullkomligt älskat en gammal TV!
Bisou
Sun 21 Oct 2012 21:15
Det verkar som att du får många erbjudanden om förvaring, vilket är bra då jag ärligt talat inte tror att jag har plats (du ska se hur mitt rum ser ut) och det är nog lite lång resväg för dina böcker (jag går inte med på att du ger dina böcker till mig, förvaring är en sak men att få är för mycket)
LuxAeterna
Sun 21 Oct 2012 19:17
Men du. Om det inte löser sig så skicka böckerna till mig. Jag behöver inte få dem, jag kan bara ta hand om dem åt dig. Vara ditt lager :) kanske dumt med tanke på att de måste vara hemma i Skåne när jag är på gotland, men jag gör det gärna. Hur många rör det sig om? Du kan kanske dela upp dem? Eller packa ner dem ordentligt i lådor att förvara dem i tills du har plats? Så att de inte stör din mamma menar jag. Men som sagt. Jag har två bokhyllor och dina böcker skulle nog lätt få plats bakom mina :)
Det är ju meningen att jag ska skicka mina böcker till dig denna veckan förresten. Vill du vänta med att få dem?
Det är ju meningen att jag ska skicka mina böcker till dig denna veckan förresten. Vill du vänta med att få dem?
leedragon
Sun 21 Oct 2012 16:06
hm.. men man kan inte ha allt, om man tar in nya saker måste man göra sig av med lite gamla grejer annars samlas det bara på :O
Melflickan
Sun 21 Oct 2012 16:39
Men jag har ingen tv överhuvudtaget, så det argumentet funkar inte riktigt.
indigoparaflax
Sun 21 Oct 2012 16:03
Nej men :(
Har också plats i min bokhylla, men du får skrika lite - kan ju inte slänga massa böcker heller O____o
Har också plats i min bokhylla, men du får skrika lite - kan ju inte slänga massa böcker heller O____o
Melflickan
Sun 21 Oct 2012 16:05
Det tycker jag också - slänga böcker är en dödssynd! Men hon släng-slänger inte, utan hon skickar iväg till Myrorna typ. Och jag har skrikit hur mycket som helst, men det verkar inte hjälpa. D:
Anonymous
Sun 21 Oct 2012 15:36
Jag kan ta hand om några av dina böcker, om du vill. <3
Melflickan
Sun 21 Oct 2012 15:41
Det vore jättejättejättesnällt om du skulle vilja göra det! Du kan få ta de tre-fyra äldsta böckerna så jag kan slippa oroa mig för dem.
Anonymous
Sun 21 Oct 2012 15:47
Om du kan hitta en låda att lägga dom i, typ en skokartong, eller något, så gömmer jag dom under min säng :) <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melflickan/510521125/
Visa toppen
Show footer