Wednesday 21 August 2013 photo 1/1
|
Ikväll ska Mikael ha Animekväll, så jag städar. Och påminns om varför jag hatar att låta andra hantera mina kläder: mina lådor är kaos. Eller ja, tröjorna ligger i sina lådor, kjolarna i sin, byxorna i sin och så vidare. Men saker är vikta på fel ledd och tröjor som används till byxor ligger i lådan för tröjor som används till kjolar och kläder som ska hänga på galgar ligger i lådorna. Den typen av kaos. Och direkt börjar hjärtat slå, händerna skaka och hjärnan gå på högvarv. Måste. Ha. Kontroll. Måste ändra om, ändra rätt. Så i snart en timmes tid har jag frenetiskt vikt om kläder. Annars hade jag varit klar med både punkt 2 och 3 vid det här laget. Nu är jag helt slutkörd mentalt och vill bara krypa ner under täcket och skrika in i kuddarna.
I vanliga fall tar jag hand om mina egna kläder, men nu när jag jobbade på Värmdö var Mikael snäll och tvättade i veckorna så jag slapp det på helgerna.
Kläderna i o-ordning är inte det enda jag har småpanik över. Jag kan inte ha någon ordning på mina böcker här, för det finns ingen plats för dem, och den hyllan jag har är högst upp i bokhyllan - så jag når inte att ordna den. Ska jag göra det måste Mikael ställa om böckerna och då måste jag förklara hur jag vill ha det och det kan jag inte för det kan jag inte sätta i tankar: det sitter i händerna. Och ska jag ordna saker i resten av rummet och är borta en natt så är ordningen förstörd sen. Det skulle inte vara ett problem om jag hade ett utrymme som var bara mitt, men det finns ingen plats för något sånt här. Jag kan inte ens ha ordning på min del av huvudändan, för helt plötsligt är det sladdar och bilden på far där han är elva som jag är jätterädd om EGENTLIGEN har ramlat ner och blivit förstörd bakom sängen. Ingenstans har jag som är bara mitt och det gör mig galen. På-riktigt galen, inte bara ett lamt uttryck. Jag torkar samma ställe på bordet i tio minuter för att det inte blir rent (i mitt huvud) och lämnar saker där jag släpper dem för det finns ju ändå ingenstans att göra av dem.
Jag är tretton igen och vägrar äta, för det är faktiskt det enda jag kan kontrollera.
I vanliga fall tar jag hand om mina egna kläder, men nu när jag jobbade på Värmdö var Mikael snäll och tvättade i veckorna så jag slapp det på helgerna.
Kläderna i o-ordning är inte det enda jag har småpanik över. Jag kan inte ha någon ordning på mina böcker här, för det finns ingen plats för dem, och den hyllan jag har är högst upp i bokhyllan - så jag når inte att ordna den. Ska jag göra det måste Mikael ställa om böckerna och då måste jag förklara hur jag vill ha det och det kan jag inte för det kan jag inte sätta i tankar: det sitter i händerna. Och ska jag ordna saker i resten av rummet och är borta en natt så är ordningen förstörd sen. Det skulle inte vara ett problem om jag hade ett utrymme som var bara mitt, men det finns ingen plats för något sånt här. Jag kan inte ens ha ordning på min del av huvudändan, för helt plötsligt är det sladdar och bilden på far där han är elva som jag är jätterädd om EGENTLIGEN har ramlat ner och blivit förstörd bakom sängen. Ingenstans har jag som är bara mitt och det gör mig galen. På-riktigt galen, inte bara ett lamt uttryck. Jag torkar samma ställe på bordet i tio minuter för att det inte blir rent (i mitt huvud) och lämnar saker där jag släpper dem för det finns ju ändå ingenstans att göra av dem.
Jag är tretton igen och vägrar äta, för det är faktiskt det enda jag kan kontrollera.
Camera info
Kanske vore bra att investera i en bokhylla bara för dig och dina saker? <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melflickan/515791161/