May
Sunday 15 November 2009 photo 1/1
|
hej alla, det här är louise;D
melina vet ine om detta, men jag hoppas hon förlåter mig!
melinaroos, jag vet inte vart jag ska börja. jag vet inte hur jag ska förklara. men alla våra minnen, våran humor, vårt allt är bara underbart. och jag tänker tillbaka på tidennär vi började 7an, då jag i början alltid satt själv på alla lektioner. där fanns verkligen ingen att prata med. sen en vacker dag möttes vi efter mentorstiden utanför slöjden för du skulle lämna något till simon eller något. du kommer säkert inte ihåg detta, men jag gör. jag minns då vi var så töntiga och bestämmde oss för att sitta bredvid varann hela veckan, för ingen utav oss hade nån att sitta vid. jag kommer ihåg första gångerna på lektioner, jag var så avensjuk på hela dig. du var så söt, så fin och var alltid snyggare än mig. och när jag nån gång kände mig mista nöjd med mig själv, så kom du och var alltid så mycket finare.
sen började med att vi satt en gång på sonias lektion och vi skratt hela tiden. sen kommer jag ihåg ingers lektion näör vbåda var tvugna att springa ut på toaletten, för vi skratta så vi kissade på oss. alla dagar vi gått på stan, då!alla snygga killar vi sett, alla fula killar vi sett. alla uteliggare vi har skrattat åt, och alla dem som vi inte har skrattat åt. jag har upplevt saker me dig, som jag inte har gjort med någon annan. du är den enda ocg menar verkligen den enda som förstår mig fullt ut. du är den enda som vet allt om mig, och så länge du finns vid min sida så lovar jag att finnas vid din. du ställer alltid upp när ag har det jobbig, till exempel i torsdags när jag var ganska ful i skolan. du försöker lixom vara positiv när allt är dåligt och ist för att gråta,så skrattar jag alltid när jag söker tröst hos dig. du förstår mig på ett sätt som ingen annan gör. min vänskap har du evigt, och mitt förtroende ligger hos dig .
jag är dig evigt tacksam för de senaste året som gått, du är det bästa som hänt mig.!
melina vet ine om detta, men jag hoppas hon förlåter mig!
melinaroos, jag vet inte vart jag ska börja. jag vet inte hur jag ska förklara. men alla våra minnen, våran humor, vårt allt är bara underbart. och jag tänker tillbaka på tidennär vi började 7an, då jag i början alltid satt själv på alla lektioner. där fanns verkligen ingen att prata med. sen en vacker dag möttes vi efter mentorstiden utanför slöjden för du skulle lämna något till simon eller något. du kommer säkert inte ihåg detta, men jag gör. jag minns då vi var så töntiga och bestämmde oss för att sitta bredvid varann hela veckan, för ingen utav oss hade nån att sitta vid. jag kommer ihåg första gångerna på lektioner, jag var så avensjuk på hela dig. du var så söt, så fin och var alltid snyggare än mig. och när jag nån gång kände mig mista nöjd med mig själv, så kom du och var alltid så mycket finare.
sen började med att vi satt en gång på sonias lektion och vi skratt hela tiden. sen kommer jag ihåg ingers lektion näör vbåda var tvugna att springa ut på toaletten, för vi skratta så vi kissade på oss. alla dagar vi gått på stan, då!alla snygga killar vi sett, alla fula killar vi sett. alla uteliggare vi har skrattat åt, och alla dem som vi inte har skrattat åt. jag har upplevt saker me dig, som jag inte har gjort med någon annan. du är den enda ocg menar verkligen den enda som förstår mig fullt ut. du är den enda som vet allt om mig, och så länge du finns vid min sida så lovar jag att finnas vid din. du ställer alltid upp när ag har det jobbig, till exempel i torsdags när jag var ganska ful i skolan. du försöker lixom vara positiv när allt är dåligt och ist för att gråta,så skrattar jag alltid när jag söker tröst hos dig. du förstår mig på ett sätt som ingen annan gör. min vänskap har du evigt, och mitt förtroende ligger hos dig .
jag är dig evigt tacksam för de senaste året som gått, du är det bästa som hänt mig.!
Comment the photo
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/melinaroos/424390267/
Visa toppen
Show footer